Frågor och svar med anledning
av strejkvarslet

F: Varför ska ni strejka?
S: Varslet om konflikt handlar om att våra medlemmar, sjöbefäl, fått sitt pensionsavtal uppsagt av arbetsgivarsidan. Fack och arbetsgivare har från 1970 varit överens om att sjöbefälen ska ha möjlighet att gå i pension vid 60 års ålder mot att de avstår lön som helt finansierar denna lägre pensionsålder. Nu har arbetsgivarorganisationen ensidigt sagt upp detta pensionsavtal utan att bjuda in till förhandling eller erbjuda ersättning.

F: Vad vill ni med strejkvarslet? När är ni nöjda?
S: Vi vill inget annat än att behålla det avtal vi har. De flesta konfliktåtgärder läggs ju för att få mer. Den här konflikten handlar om att vi inte kan acceptera en kraftig försämring. Vi har ju redan betalat för pensionsavtalet.

F: När är ni nöjda då?
S: Vi är nöjda om vi får behålla det vi har.

F: Varför ska sjöbefäl ha så låg pensionsålder när vi andra kanske kommer tvingas jobba längre än till 70 år?
S: Det har att göra med att bedömningen i Sverige så väl som internationellt, är att sjöbefäl har så speciella arbetsförhållanden där ute till sjöss, med stora risker för hälsoproblem, att det är viktigt att ha möjlighet att gå i pension vid 60 år. När pensionsavtalet träffades 1970 så låg en utredning om högre dödlighet bland sjöbefäl till grund för beslutet.
Sen tycker jag sjöbefäl som hela sitt arbetsliv har avstått lön för att få gå i pension vid 60, har rätt till det. Dom har ju betalat pensionsavtalet själva. Dessutom är det så att om ett sjöbefäl valt att gå i pension vid 60 år så får han eller hon inte full pension utan 61 % av lönen, mot 65 % i andra fall. Man får alltså ett livsvarigt avdrag på pensionen om man väljer att gå vid 60.  

F: Vad är det för speciella tuffa arbetsförhållanden du menar?
S: Som sjöbefäl är man ansvarig för personal, passagerare och/eller gods samt fartyg och dess utrustning ibland flera veckor i sträck, mer eller mindre dygnet runt. Det är inte ovanligt att vara i tjänst 14 h i sträck och ha 98-timmarsveckor när man är till sjöss. Man är dessutom borta från familjen, oftast månaders i sträck.

F: Vad vill du säga till de privatpersoner som drabbas?
S: Jag beklagar verkligen om privatpersoner drabbas – det är aldrig avsikten med en konfliktåtgärd utan ett nödvändigt ont i en trängd situation. Det enda som finns att göra är att försöka ändra resan och boka in sig på de färjor som kommer vara i drift. Alternativt att ändra resmål förstås.

F: Vilket råd har du till privatpersoner som tänkt ge sig ut i färjetrafiken kring påsk?
S: Det enda som finns att göra är att försöka ändra resan och boka in sig på de färjor som kommer vara i drift. Alternativt att ändra resmål förstås.

F: Varför har ni valt att strejka under påsken när så många privatpersoner drabbas?
S: Vi har inte valt tidpunkten. Vi tycker tidpunkten är mycket illa eftersom påsken är en tid då många människor reser i färjetrafiken. Hade vi kunnat välja hade vi valt en annan tidpunkt men det ligger utanför vår styrning att välja tidpunkt för konflikten. Arbetsgivaren valde att låta pensionsavtalet upphöra den 1 april.

F: Hur blir det med lönen för den som tas ut i strejk?
S: Ingen lön betalas till den som strejkar (eller som lockoutas av arbetsgivaren). Förbundets strejkkassa ersätter det fulla nettobortfallet för medlem som tas ut i konflikt. Sådan konfliktersättning är skattefri.

F: Vad händer med anställd som inte är medlem i facket?
S: De arbetsuppgifter som tas ut i strejk är blockerade och får inte utföras. Oorganiserade får ingen konfliktersättning.