Sjöbefäl 4/2006 Ledare Försäkringsfrågor

LEDARE

---

Sjöbefälens pensioner ska inte försämras

Som framgått av massmedia har Svenskt Näringsliv och PTK träffat överenskommelse om förändringar i ITP-planen.

För alla födda före 1979 fortsätter nuvarande förmånsbestämda ITP-plan att gälla med vissa smärre justeringar. För alla som är födda 1979 och senare gäller nya regler i ITP-planen. För de som är födda 1979 och senare blir pensionen premiebestämd, dvs det är inte längre slutlönen som bestämmer hur stor pensionen ska bli utan det är avkastningen och avgifterna på premien som blir avgörande. För lönedelar under 7,5 inkomstbasbelopp blir premien 4,5 procent på den pensionsmedförande lönen. För lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp blir premien 30 procent.

Ledarna reserverade sig mot PTK-styrelsens godkännande av uppgörelsen.

Ledarna ansåg att premien på lönedelar över 7,5 basbelopp är för lågt satt. Övriga PTK-förbund, förvånansvärt även Saco-förbunden, accepterade dock 30 procent mot de minst 32 procent som är nödvändiga för att tjänstemän som är födda 1979 och senare med löner över 7,5 inkomstbasbelopp (27 813 kronor per månad år 2006) ska få pensioner som något så när motsvarar dagens pensionsnivåer enligt nuvarande förmånsbestämda ITP-plan.

När det nya systemet är fullt genomfört räknar arbetsgivarna med att spara 20 procent på avtalade pensionsavgifter. Det ger en fingervisning om att den nya ITP-planen inte är lika förmånlig som den nuvarande. Dessutom förs risken för en bra avkastning på de insatta premierna över på arbetstagarna. Tjänstemannen väljer själv en eller flera förvaltare för premierna. Minst 50 procent av avgiften skall dock placeras i en traditionell pensionsförsäkring. Övriga 50 procent kan tjänstemannen placera i fonder med högre risk.

När pensionsförhandlingarna mellan PTK och Svenskt Näringsliv förra gången bröt samman sammanföll det med det stora börsraset i början på detta decennium. Många inom PTK fick då klart för sig att ett premiebestämt pensionssystem har klara nackdelar vid en kraftig börsnedgång. Inbetalda pensionspremier kan placeras i fonder som nästan helt tappar sitt värde. En spelbenägen tjänsteman kan mycket snabbt förlora stora delar av sitt pensionskapital. Man kan tycka att det är den enskilde tjänstemannens ensak hur han förvaltar sitt kapital. Att var och en måste ta ansvar för sin egen ekonomi. Så enkelt är det dock inte. Vem kan förutse hur aktiekurserna förändras? Se bara på den stora nedgången av aktiekurserna i maj i år. Efteråt kunde många analytiker tala om varför kurserna gick ned, men de flesta togs på sängen. Det är så många faktorer, ekonomiska och psykologiska, som spelar in så det är omöjligt för enskilda tjänstemän att göra korrekta bedömningar. Man måste förlita sig på en god portion tur om man önskar placera sina pensionspengar i riskfonder. En undran är om PTK hade varit lika angelägen att anta pensionsuppgörelsen om förhandlingarna legat efter börsraset i maj. Nu verkar det som om man glömt bort vad som hände med aktiefonderna när aktiekurserna rasade i början på millenniet. Alla som har premiepension genom Premiepensionsmyndigheten kan själva studera hur deras premiepension har utvecklats. För de flesta är det en dyster läsning.

Trots vad nu är sagt är ett premiebestämt pensionssystem mer hållbart än ett förmånsbestämt. Ett förmånsbestämt system tenderar att antingen bli överfinansierat eller underfinansierat och avgifterna kan fluktuera ganska ordentligt. Men en övergång till ett premiebestämt system borde innebära att premierna sätt med en viss säkerhetsmarginal så att pensionsförmånerna med stor säkerhet kan sägas bli minst likvärdiga. Arbetstagarna borde få tillgodoskriva sig en viss riskpremie eftersom risken för en dräglig pension förs över på dem själva. Vidare borde möjligheterna att spekulera med avsatta pensionspremier minimeras.

Sjöbefälsförbundets medlemmar omfattas inte direkt av uppgörelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Överläggningar om sjöbefälets pensionsförmåner kommer att ske med början i juni. Det är dock inte troligt att sjöbefälets grundläggande pensionsvillkor kommer att avvika särskilt mycket från uppgörelsen Svenskt Näringsliv­PTK. Emellertid har sjöbefälet i sin nuvarande ITP-Sjöplan möjlighet till tidigarepensionering från 60 års ålder. Denna rätt är ifrågasatt av Sjöfartens Arbetsgivareförbund, som önskar att höja möjligheten till tidigarepension till tidigast 62 års ålder och dessutom göra hela ITP-Sjö premiebestämd. Premien som avsätts för tidigarepensionering vill man sätta så lågt som 2 procent. Det kan jämföras med att redarna i år får betala 6 procent för att finansiera tidigarepensioneringarna. Vidare önskar redarna korta övergångstider. Det kan jämföras med uppgörelsen Svenskt Näringsliv­PTK där ingen som är i det gamla systemet behöver gå över till det nya premiebestämda systemet. Sådana diskussioner har Sjöfartens Arbetsgivareförbund fört med den tredje parten i ITP-Sjöavtalet, nämligen SFBF. Sjöbefälsförbundet har för sin del vägrat att delta i dessa diskussioner om försämringar. I ett brev till Sarf den 28 september 2005 förklarade SBF att förbundet inte motsätter sig att en gemensam arbetsgrupp tillsättes för att utreda om en övergång till ett premiebaserat är möjligt utan att försämra pensionsvillkoren för sjöbefälet. De utredningar som ligger till grund för diskussionerna mellan Sarf och SFBF bygger nämligen på försämringsantaganden som inte är acceptabla för Sjöbefälsförbundet. Brevet av den 28 september 2005 är fortfarande obesvarat av Sarf.

Sjöbefälsförbundets kongresser har vid ett flertal tillfällen tagit beslut om att förbundet ska verka för lägre pensionsålder och högre pensioner. Man kan utan att överdriva säga att sjöbefälets pension är en av de högst prioriterade frågorna för förbundet. Vi hoppas att den i vintras avslutade löneförhandlingen har lärt redarna att i alla fall Sjöbefälsförbundet har förmåga att stå emot försämringskrav från arbetsgivarsidan.

FÖRSÄKRINGSFRÅGOR

Vikten av att teckna frivillig livförsäkring

De flesta av oss som har någon nära anhörig har rimligtvis en frivillig liv- och olycksfallsförsäkring. Men alla vet nog inte att detta kan vara mycket viktigt, även om olyckan är framme på jobbet. Reglerna för omställningspension och livränta från Försäkringskassan är snäva. Har man levt ihop med make/maka i mindre än fem år och inte har något omyndigt barn hemma utgår ingen ersättning. Samma sak gäller efterlevande sambo, om man saknar gemensamt barn.

Tänk följande tragiska exempel. En anställd drabbas av en olycka på arbetsplatsen och omkommer. Han är gift sedan fyra år, och de flyttade ihop strax före bröllopet. Hemma finns inget omyndigt barn, däremot en gymnasiestuderande, som nyligen fyllt 18 år, från makans tidigare äktenskap.

Men makarna har slarvat med försäkringarna och inte tecknat någon liv- och olycksfallsförsäkring. Mitt i sorgen och chocken tänker änkan, att det då ändå var tur att olyckan hände på jobbet. Då måste det väl finnas någon försäkring som ger ersättning?

Men det är inte alls säkert att det gör.

Glasklara regler
De statliga ersättningar som skulle vara aktuella är omställningspension, som kan utgå vid alla dödsfall, och livränta, som kan utgå när dödsfallet orsakats av arbetsskada. Och reglerna för att omställningspension och livränta ska kunna utbetalas från Försäkringskassan är glasklara. Det krävs att makarna antingen har bott ihop stadigvarande under de senaste fem åren eller att det finns något barn under 18 år i det gemensamma hemmet!

Däremot spelar det ingen roll om barnen är gemensamma eller "särkullbarn". Det räcker med att antingen den avlidne eller den efterlevande har vårdnaden om barnet eller barnen.

Om något barn bara har den avlidne som laglig förälder, kan dock änkan drabbas av en annan obehaglig överraskning, när barnet blir myndigt. Om makarna inte heller har tänkt på att skriva testamente eller äktenskapsförord som skyddar efterlevandes rätt till den gemensamma bostaden, har barnet efter fyllda 18 år rätt att få ut sin "laglott". (Som det står i en annons från en advokatbyrå: "När Bengt gick bort blev det ett hårt slag. Ingen av oss hade tänkt på att hans barn från första äktenskapet hade rätt till hälften av bostadsrätten och fritidshuset.") Detta problem är dock inte ämne för denna artikel.

Gifta eller gemensamt barn
I det tänkta exemplet i början av artikeln skulle alltså troligen omställningspension och livränta utgått, om det hemmavarande barnet varit under 18 år. Tänk nu alternativet att så varit fallet ­ men att paret å andra sidan aldrig hade gift sig utan varit sambor.

Inte heller då skulle någon omställningspension eller livränta utgå.

Det finns nämligen en lika glasklar regel, att den avlidne och den efterlevande antingen måste ha varit gifta med varandra, ha haft något gemensamt barn, ha väntat barn tillsammans vid tidpunkten för dödsfallet eller ha haft registrerat partnerskap. Efter denna uppräkning står det klart och tydligt på Försäkringskassans hemsida: "Andra sammanboende än de som beskrivits här kan inte få omställningspension och garantipension." Och längre ner står det lika tydligt, att kraven för utbetalning av livränta är desamma som för omställningspension.

Det bör också noteras, att det i de fall sådana här ersättningar utgår inte handlar om någon särskilt lång tid. Om det finns minderåriga barn, kan de utgå allra längst tills yngsta barnet fyllt 12 år. Annars utgår de aldrig under längre tid än två år.

Exempel ur verkligheten
Informationen finns på www.forsak<rings<kassan.se/privatpers/efterlev/. Där framgår också, att om barnet i vårt senast tänkta exempel varit den omkomnes barn och inte sambons, så kan barnet få sk barnpension, efterlevandestöd och barnlivränta. Men någon ersättning till sambon utgår som sagt inte.

I tidningen Transportarbetaren stod nyligen ett reportage om ett verkligt fall. Den omkomne hamnarbetaren hade en sambo men inget hemmavarande barn. "Jag trodde att det fanns försäkringar som trädde in, men så var det inte", säger sambon i artikeln. Man kan tillfoga, att om de hade levt ihop i mindre än fem år hade ingen ersättning utgått ens om de varit gifta.

Efterlevandeskydd i ITPK
Den enda ersättning som utgår i sådana här fall, där Försäkringskassans regler inte uppfyllts, är en anspråkslös begravningsersättning enligt lagen på 30 procent av prisbasbeloppet, dvs i dag 11 910 kronor.

Men finns det inga kompletterande försäkringar i kollektivavtalen?

Svaret är att de oftast har samma grundläggande regelverk som Försäkringskassan. Sjöbefäl som omfattas av pensionsförsäkringen ITPK kan dock välja att där teckna ett efterlevandeskydd, som ger angiven förmånstagare en ganska hög ersättning under fem år. Den utgår oavsett om medlemmen avlidit på jobbet eller någon annanstans.

En enkel sensmoral av hela problemet är, om du inte lever som ren "singel": Se över ditt försäkringsskydd ordentligt! De flesta har goda skäl att inte enbart förlita sig på de allmänna eller avtalsreglerade försäkringarna utan komplettera dem med en frivillig liv- och olycksfallsförsäkring. Som ansluten till SBF kan du teckna sådana försäkringar på förmånliga villkor. Är du ogift men sambo, så förvissa dig om att sambon registreras som förmånstagare i försäkringen.