Irländskt färjerederi sätter in säkerhetsvakter

Det irländska rederiet Irish Ferries har sagt upp personalen, som de vill ersätta med i huvudsak lettisk personal med mycket lägre löner. Motsättningarna skärptes i slutet av november så mycket, att rederiet tog hjälp av säkerhetsvakter för att avhysa den irländska besättningen. Vakterna ska ha gått ombord civilklädda och klätt om till uniform på färjans toaletter! På Isle of Inishmore barrikaderade sig personal i maskinrummet och vägrade lämna fartyget vid kaj i Pembroke i Wales.

- Både passagerare och besättning måste ha undrat om de var utsatta för en militär attack, kommenterar Brian Orrell, ordförande i sjöfartssektionen av Internationella Transportarbetarefederationen och tillika generalsekreterare i det brittiska befälsfacket Numast.

- Rederiet har i praktiken gjort en razzia på sitt eget fartyg. Hur stämmer detta överens med ISPS-koden?

Rederiets agerande skedde också i trots mot ett utslag i Irlands arbetsdomstol, som fastslår att rederiet är bundet av avtal om att ha kvar nuvarande besättning till 2007.

Ännu två dagar innan säkerhetsvakterna sattes ombord förnekade rederiet enligt tidningen Lloyd's List kategoriskt att de hade planer på att sätta in vaktpersonal och kallade ryktena om detta för "galen inbillning".

Besättningen på såväl Isle of Inishmore som Irish Ferries färja Ulysses i Holyhead i Wales har förvägrats kontakt med fackliga representanter.

Det irländska fackförbundet Services Industrial Professional & Technical Union (Siptu) har vädjat till den irländska regeringen att ingripa. Enligt Lloyd's List har en regeringstalesman betecknat Irish Ferries agerande som "beklagligt" men samtidigt yttrat att regeringen "inte kan göra något".

Siptu har också vänt sig till den fackliga centralorganisationen Irish Congress of Trade Unions (Ictu), vars styrelse beslöt att utlysa en nationell protestdag i flera större irländska städer. Protesterna riktar sig både mot vissa irländska arbetsgivares utnyttjande av de anställda och vägran att låta dem kontakta sina fackförbund och mot politikernas nonchalans och ovilja att ingripa, när grundläggande rättigheter kränks. Protestdagen ägde rum fredagen den 9 december, efter SBs pressläggning.

- Den här situationen tvingar alla att välja sida, säger Siptus president Jack O'Connor. Man måste välja mellan anständighet, social dialog och konstruktivt engagemang å ena sidan eller girighet, brutalitet och djungelns lag å den andra.

SBF varslar om strejk

Den 5 december lade Sjöbefälsförbundet, med anledning av det låsta läget i avtalsförhandlingarna med Sjöfartens Arbetsgivareförbund, ett varsel om strejk på fyra fartyg i rederiet Scandlines från och med midnatt den 1 januari 2006. Allt befäl lägger ned arbetet, och de arbetsuppgifter som normalt utförs av dessa befattningshavare förklaras i blockad.

I vanlig ordning utbryter konflikten på det enskilda fartyget först när det ligger i svensk hamn eller i europeisk lastnings-, lossnings- eller uppläggningshamn.

 

PENSIONS- OCH FÖRSÄRKINGSFRÅGOR

---

ITPK extra viktig för anställda på utlandsavtal
Se upp för att förlora 10 000-tals kronor!

De allra flesta arbetande svenskar har genom avtal en tilläggspension som kompletterar den lagstadgade. För privatanställda tjänstemän kallas den ITP. För en mindre del av den premie som arbetsgivaren betalar in, ITPK, kan man själv välja förvaltare. Detta val är extra viktigt för de sjöanställda på utlandsavtal som omfattas av ITP utlandsförsäkring. För dem handlar det om 10 000-tals kronor om året.

Observera att den här artikeln inte berör alla sjöanställda som går på utlandsavtal. Vissa har sin avtalspension i Skandia och berörs inte av detta (utom de pengar som kan ha betalats in under tidigare anställningar). Artikeln gäller i första hand de som har sin pensionsförsäkring i ITP Utland, i andra hand de som jobbar under svensk flagg.

ITPK är en tilläggspension, för vilken premier betalas in för alla som har ITP-försäkring och fyllt 28 år. Premien är 2 procent av den pensionsgrundande lönen. Sedan 1990 får den enskilde själv bestämma vilken bank, finansinstitut eller försäkringsbolag som ska förvalta ITPK-premierna och enligt vilket alternativ de ska förvaltas. Det kan gälla t ex om pensionskapitalet ska ha ett återbetalningsskydd, så att pengar utgår till familjen när man avlidit.

Håll koll på ITPK!
Så långt gäller det alla privatanställda i Sverige som har en ITP-försäkring genom kollektivavtal. Det är ganska viktigt att man håller koll på sin ITPK, att förvaltaren sköter sig, men naturligtvis också att man ändrar inriktning, om exempelvis familjesituationen ändras. För en singel finns ju ingen anledning att ha återbetalningsskydd, men om man bildar familj blir det en annan sak.

Den som underlåter att göra ett aktivt val får pengarna placerade på ett konto med cirka 2,5 procent ränta utan återbetalningsskydd.

För sjöanställda med utlandsavtal och som omfattas av ITP Utland är det dock inte bara "ganska" viktigt att välja förvaltare utan mycket viktigt. För dem placerar nämligen ITPK-förvaltaren en betydligt större del av pensionspengarna. Av ett särskilt skäl (se nedan) är det extra viktigt att välja förvaltare före 1 januari 2006.

Kompenserar allmänpension
Alla som jobbar under svensk flagg tjänar automatiskt in allmänpension på sin inkomst. Men anställda på utlandsavtal tjänar inte in någon allmänpension. För att kompensera detta betalar de arbetsgivare som tecknat avtal om ITP Utland in en extra ITPK-premie beroende på en anställdes ålder:

18-29 år 9,4 %
30-39 år 11,3 %
40-49 år 13,5 %
50-59 år 16,5 %
60-64 år 18,5 %

För de som har ITP Utland betalas denna premie in till den förvaltare som var och en valt för sin ITPK. Det är därför valet av förvaltare är så mycket viktigare för den här gruppen sjöanställda. Vissa av dem, de som ännu inte fyllt 28 år, har inte haft anledning att göra något val av ITPK-förvaltare. Men även dessa måste göra ett val före årsskiftet 2005/2006. Pengarna placeras nämligen retroaktivt från och med 1 januari 2005 ­ men bara om man gjort ett aktivt ITPK-val. Om man förbiser detta, riskerar man att inte få några pengar inbetalade, och enbart retroaktivt för 2005 handlar det om 10 000-tals kronor!

Här följer två mer exakta exempel på hur mycket pengar det rör sig om:

25-årige Per har en månadslön på 25 500 kr. Arbetsgivaren betalar in 9,4 procent i premie, dvs 2 397 kronor i månaden. Underlåter han att göra ett val, kan han alltså för 2005 gå miste om 28 764 kronor i pensionskapital.

För 55-årige Nils med en månadslön på 42 350 kr blir beräkningen något krångligare, eftersom han är född före 1954. Därmed ligger han till en liten del kvar i det gamla ATP-systemet, närmare bestämt till 20 procent (1/20 för varje levnadsår före 1954, dvs 4/20). Premien minskas med denna andel och blir därmed 16,5 procent gånger 80 procent av lönen, dvs 3 572 kronor i månaden.

Om Nils gjort ett aktivt ITPK-val (och det borde han ha gjort vid sin ålder), riskerar inte hans pengar att "frysa inne". Men eftersom det gäller ganska mycket pengar, finns det goda skäl även för dem som gjort ett ITPK-val att granska hur förvaltaren skött sig och se över hur pensionen är tecknad. Det kan finnas pengar att tjäna på att byta förvaltare eller ändra försäkringen.

Benkt Lundgren

 

Lämna svensk a-kassa om du har utländsk arbetsgivare

SBF får ofta frågor från medlemmar om hur man gör med arbetslöshetsförsäkringen vid erbjudanden om arbete utomlands. Tyvärr är det inte tillräckligt ofta. Det finns nämligen flera trista exempel på hur medlemmar efter återkomsten till Sverige får en kalldusch av att upptäcka att de inte längre är arbetslöshetsförsäkrade. Här följer de huvudsakliga bestämmelser som man kan rätta sig efter (november 2005).

Det första generella rådet är: Kontakta Sjöbefälsförbundet (en uppmaning som numera är permanent längst upp på sidan 2 här i tidskriften) eller Ledarnas a-kassa! Bestämmelserna ändras då och då, och förbundet och a-kassan är de som har de bästa kunskaperna om aktuella villkor.

Det är viktigt att betona en grundregel: Medlemskapet i a-kassan upphör automatiskt vid arbete för en utländsk arbetsgivare. Det hjälper inte ett dugg att fortsätta betala avgiften, det är bortkastade pengar!

Med svensk arbetsgivare ska man i regel kvarstanna i a-kassan, se faktarutan här intill.

Den som arbetar under utländsk flagg och betalar skatt i flagglandet (normalfall för t ex NIS-anställda), anses arbeta för utländsk arbetsgivare.

Försäkrad inom EU/EES

När jobbet är baserat i ett annat EU- eller EES-land, är det viktigt att du ser till att omgående komma med i arbetslandets arbetslöshetsförsäkring. Denna är ofta statlig och obligatorisk (t ex i Norge), men kontrollera för säkerhets skull med arbetsgivaren att avgifter betalas in! I andra fall, t ex Danmark, måste man själv söka inträde så snart man börjat arbeta i landet. Sedan ska man söka utträde ur svensk a-kassa.

Efter återkomsten till Sverige ska du söka inträde i svensk a-kassa redan under den första månaden efter det att arbetet i det andra landet har upphört. Annars riskerar du att få ett avbrott i medlemskapet (ungefär som risken med att byta a-kassa i Sverige).

Ute högst fem år
Om du arbetar utanför EU/EES kan du genast anmäla ditt utträde ur den svenska a-kassan.

I detta fall ska du efter återkomsten till Sverige tänka på att anmäla ditt återinträde inom två månader från att du börjat arbeta här. Då uppfyller du enligt mångårig praxis omedelbart medlemsvillkoret, förutsatt att du gjorde det när du åkte utomlands. Observera dock en inskränkning: Utlandsvistelsen i det nämnda exemplet får ha varit högst fem år. Har man stannat borta längre än så, måste man "börja från början", precis som när man för första gången gick med i a-kassan.

Gäller även för andra länder
Utländska medborgare som arbetar på svenska fartyg ska observera motsvarande problem med sina hemländers arbetslöshetsförsäkringar. Naturligtvis är det säkrast att de kontaktar sitt eget fackförbund, men generellt kan de förutsätta att hemlandets arbetslöshetsförsäkring upphör när de börjar jobba under svensk flagg. Om de sedan återvänder, ska de begära återinträde i hemlandets a-kassa, särskilt om den som i Sverige inte är statlig och obligatorisk. Det gäller till exempel i Danmark och Finland.

Kvar i a-kassan Arbete för utländsk arbetsgivare innebär avregistrering från svensk a-kassa. Vid nedanstående exempel ska du dock kvarstå i svensk a-kassa. Du är utsänd av svensk arbetsgivare för att jobba utomlands i mindre än ett år (måste styrkas med blankett E101 från försäkringskassan) Du arbetar för svensk arbetsgivare under utländsk flagg och går på IT-avtalet Du har svensk arbetsgivare med säte i Sverige, och lönen betalas härifrån (inom andra branscher än sjöfarten är detta det vanligaste fallet) Du tjänstgör vid svenskt FN-förband Du utför biståndsarbete, och Sida eller annan statlig myndighet betalar lönen Du arbetar för Nordiska Rådet, Nordiska ministerrådet eller något till dem knutet organ.

 

Benkt Lundgren

 

SÄKERHETSFRÅGOR

---

Somalia hemland för pirater?

Piratangreppen mot handelsfartyg kan bli en fråga för FNs säkerhetsråd. Enbart under allhelgonahelgen i början av november inträffade tre allvarliga incidenter utanför Somalias kust.

Det östafrikanska landet saknar sedan länge fungerande regering och därmed fungerande myndigheter över huvud taget.

Det är International Maritime Organization (IMO), självt ett FN-organ, som har vänt sig till säkerhetsrådet. Men åtgärden har fått starkt stöd från flera håll, bland annat Internationella Transportarbetarefederationen (ITF).

Undanmanöver
Det Bahamasflaggade kryssningsfartyget Seabourn Spirit anfölls av automatvapen och raketdrivna granater, men ingen ombord fick svåra skador. Besättningen lyckades med en undanmanöver, och genom starka högtalare lurade den angriparna att de skulle utsättas för en motattack.

Flera instanser, till exempel International Maritime Bureau (IMB), som kartlägger piratangrepp, har rått världshandelsflottan att inte gå närmare Somalias kust än 200 sjömil, men enligt uppgift hade Seabourn Spirit gått närmare än så, dock knappast mindre än 70 sjömil.

Moderfartyg
Enligt IMB blev en Hongkongflaggad bulklastare förföljd av ett annat fartyg. Förföljaren ska ha haft någon slags bomhiss, som tyder på att det fungerade som moderfartyg till mindre piratbåtar. Även ett rorofartyg ska ha blivit beskjutet under allhelgonahelgen.

Lloyd's List uppger att de tre attackerna kopplas till det piratgäng som i somras anföll lastfartyget Semlow och höll besättningen som gisslan i tre månader. Teorin att pirater ska ha tillgång till ett större moderskepp stöds av italienska uppgifter om andra väpnade attacker i somras, som i ett fall ägde rum 140 sjömil utanför kusten. Detta ledde till att italienska marinen sände en fregatt med specialutbildade styrkor till Adenbukten.

Vakter kan vara obeväpnade
En livlig diskussion förs om det kloka i att ha beväpnade vakter ombord i handelsfartyg. Även privata vaktbolag är inblandade i sammanhanget. Ett sådant, Securewest International, har kontakt med fd soldater från USA, Storbritannien och Indien, men bolaget anser att obeväpnade vakter kan fungera tillräckligt avskräckande. Seabourn Spirit är ett exempel på detta.

IMB har rapporterat om sammanlagt 29 piratattacker eller försök till sådana sedan mitten av mars i år utanför Somalias kust. Två andra kustområden, där piratfaran verkar växa, är Basra i Irak och Bonny River i Nigeria.

Kritik mot foc-länder
Enligt Lloyd's List har IMB också uttalat skarp kritik mot flera av de länder som tillhandahåller bekvämlighetsregister. Dessa register kan lätt tjäna som täckmantel för pirater. Ett exempel är Panamaflaggade Natris, ägt av ett malaysiskt rederi, som togs över av pirater 2002. I nära tre år seglade det stulna fartyget öppet under namnet Paulijing, registrerat i Belize. I somras bordades fartyget av malaysiska marinen.

"Sådant kan förhindras genom en snabb kontakt med det gamla registerlandet och en lite noggrannare kontroll av fartygets dokument", skriver IMBs direktör Potengal Mukundan i ett nyhetsbrev utgivet av Commercial Crime International.

 

UTBILDNING

---

Fartområdena - garanti för kvalitet eller otidsenliga?

SBFs majoritet har alltid slagit vakt om de rådande behörighetsreglerna. På kongressen i fjol avslogs en motion, som ville luckra upp dem, men samtidigt fick förbundsstyrelsen i uppdrag att se över frågan. Redarna och vissa politiker är kritiska till nuvarande regler.

De som anser att de nuvarande behörighetsreglerna är för långtgående, brukar framför allt skjuta in sig på kravet på sjötjänstgöring i minst Europafart för att erhålla sjöingenjörs- respektive sjökaptensbehörighet. Tjänstgöringstiden ska vara minst 12 respektive nio månader i en befattning som seniorbefäl. Maskinstyrkan respektive fartygets dräktighet ska vara minst 3 000 (kW respektive bruttoton).

Högskoian ger praktik
Detta gäller alltså högsta behörigheten, klass I. Som utgångspunkt ligger klass V, som i dagligt tal ofta kallas vaktbefälsbehörighet. De som genomgått ett av de fyraåriga programmen på sjöfartshögskolorna har automatiskt erhållit denna behörighet. Det står nämligen uttryckligen i Behörighetsförordningen, att handledd fartygsförlagd utbildning som ingår i dessa program utgör tillräcklig praktik för att erhålla klass V. Enda exakta tidskravet gäller maskinbefälen: För att de ska erhålla klass V måste de ha minst sex månaders fartygsförlagd praktik i fartyg med minst 3 000 kW maskinstyrka.

Riksdagsmotionärerna bakom motionen "Sjöfarten", som refererades i förra SB, förefaller ha missat den ovannämnda punkten i förordningen. De skriver, att "de svenska särreglerna (försvårar) för svenska ungdomar att få ut sina behörigheter", och på annan plats beskrivs kraven på Europafart för klass V som en "flaskhals". Men så länge det handlar om studenter från sjöfartshögskolorna är det som nämnts knappast något problem. Ett större problem, som tagits upp flera gånger i denna tidskrift, är bristen på juniorbefälstjänster till de 24 respektive 27 månaders befälspraktik som erfordras för att erhålla behörighet för klass I, utöver den nämnda seniorbefälstiden.

Missförstånd
Ett annat stycke i motionen verkar också grundas på ett missförstånd:

Det finns exempel på små bunkerbåtsredare som efter avlagd sjökaptensexamen måste försöka finna anställning hos någon som driver sjöfart i Europafart eller vidsträcktare, enbart för att sedermera kunna föra befäl på det egna fartyget som endast opereras i närfart.

Motion T611 "Sjöfarten" av Johnny Gylling m fl (kd)

Om det är en "liten bunkerbåt", får vi förutsätta att den har en dräktighet under 3 000. För att segla befälhavare i en sådan i närfart (och även Europafart för övrigt), räcker det med behörighet klass III, och för att få den behöver man inte ha seglat befäl i mer än närfart.

Nordsjön och Östersjön
Men de krav som nämndes inledningsvis, som gäller klass I, har alltså väckt debatt även inom SBF. Ska det vara nödvändigt att ha tjänstgjort som seniorbefäl i minst Europafart för att få ut sjökaptens- eller sjöingenjörsbrevet? De som inte anser det, brukar motivera sin ståndpunkt med att det är liten skillnad mellan Östersjön, som bara räknas som närfart, och Nordsjön som är Europafart.

Olle Wadmark, Sjöfartsverkets ansvarige för behörighetsfrågor, är tveksam till att ändra reglerna.

- I Nordsjön drabbas man av till exempel tidvattenproblem på ett annat sätt, säger han. Men tänk efter: Skulle man slopa fartområdeskraven, kan man få ett antal personer som har behörighet som sjökapten eller sjöingenjör efter att bara ha jobbat på färja mellan Helsingborg och Helsingör. Är det rimligt?

Pieter Sprangers på Sjöfartens Arbetsgivareförbund (Sarf) besvarar den frågan med nej, men i övrigt är han och Sarf mycket kritiska mot fartområdesindelningen:

- Hela indelningen i närfart, Europafart och så vidare är en kvarleva från 1960-talet, säger han. Inte ska man kunna bli behörig sjökapten av att bara köra i Öresund, men man borde definitivt jämställa Östersjön och Nordsjön. Detaljreglerna i Behörighetsförordningen beror ju mycket på att man ville rädda jobben för dem med kortare utbildning, när STCW 95 infördes. Det var behjärtansvärt då, men det problemet försvinner mer och mer.

- Men när det gäller lägre behörigheter, framför allt vaktbefäl i klass V, har jag inga problem med Behörighetsförordningen.

Motion 1996...
På dåvarande Maskinbefälsförbundets kongress 1996 lades en motion om att förbundet skulle verka för mindre strikta krav på tjänstgöringstid i vissa fartområden för att få sjöingenjörsbehörighet (på den tiden hade inte förbundet lika starka skäl att befatta sig med sjökaptensbehörigheten).

Motionären var själv kongressombud och pläderade för att befälstjänstgöring i kust- och Nordsjöfart, som det hette då, skulle räcka för att kvalificera sig för klass I. Motionen avslogs enligt förbundsstyrelsens förslag, men föredraganden tröstade motionären med att fartområdesindelningen ändå höll på att revideras.

...och 2000
Så skedde också senare, och begreppet Europafart har introducerats. Men fortfarande gäller som nämnts Europafart först utanför linjen Hanstholm­Lindesnäs. Oenigheten i förbundet kvarstod, vilket föranledde en annan motionär att skriva till 2004 års kongress. Motionären citerade STCW-konventionen och konstaterade att där finns inget stöd för att kräva en viss tids befälstjänstgöring i vissa fartområden.

Nu hade förbundet dessutom fått en breddad medlemssammansättning, och även sjökaptensbehörigheten var aktuell. Motionären skrev, att för nautiker är det snarast mer krävande att segla i tät trafik med många hamninlöp. För dem är alltså kravet på viss sjötid i Europa- eller oceanfart än mer irrelevant, ansåg han.

När motionen behandlades på kongressen, där motionären ej var ombud, kan resultatet beskrivas som att den denna gång "avslogs med tvekan". Förbundet vidhåller tills vidare sin uppfattning, men förbundsstyrelsen fick i uppdrag att se över frågan.

Under tiden har diskussionen fortsatt på förbundets hemsidas diskussionsforum. De som pläderar för uppluckring eller borttagande av fartområdeskraven har nämnt Gibraltar sund, Messinasundet och Sydkinesiska sjön. Dessa farvatten ligger onekligen nära land, det sistnämnda med Hongkong inom bekväm närhet, men de två första räknas till Europafart och Sydkinesiska sjön till och med som oceanfart. Debattörerna ifrågasätter om tjänstgöring där ska vara mer behörighetsgivande än till exempel i Östersjön.

Förbundsstyrelsen har som nämnts fått i uppdrag att se över frågan. Den kommer att diskuteras på styrelsesammanträdet den 13­14 december, efter detta nummers pressläggning.

Benkt Lundgren