Skriv ut PDF

Sjöbefäl 8/2004

LEDARE


Avtalsförhandlingar och juniorjobb

Förhandlingar om nytt avtal har nu inletts genom så kallade kansliöverläggningar. Parterna har överlämnat sina avtalsyrkanden, och dagar har utsatts för förhandlingar.

Sjöbefälsförbundet yrkar på ett ettårsavtal, som förutom ett procentuellt lönepåslag också bör innehålla bland annat slopande av de lägsta fartygsgrupperna samt förbättrade regler för övertidsersättning. Med anledning av problemen för nyutexaminerade befäl att få fasta jobb har vi också begärt en redovisning av de rederier som använder sig av TAP-befäl hur många svenska nyutexaminerade sjökaptener och sjöingenjörer de avser att anställa. Denna fråga är så viktig att Sjöbefälsförbundet anser att den bör kopplas till avtalsförhandlingarna. TAP-rederierna har särskilt förbundit sig att skapa fler arbetstillfällen för svenskt befäl, och vi anser att det är på tiden att de nu lever upp till detta. Ansvaret för de nyutexaminerade befälen faller naturligtvis inte enbart på TAP-rederierna. Sjöfartsnäringen i stort måste finna ett system som i princip ger samtliga nyutexaminerade befäl en fast anställning. TAP-systemet har dock fått skulden för att många juniorjobb gått förlorade för svenskt befäl. Den utvärdering som förbundet gjorde i höstas visar också att TAP-rederierna inte nyanställer nyutexaminerade befäl i proportion till hur stor andel av arbetsmarknaden de utgör. Av de befäl som utexaminerades i våras borde åtminstone dubbelt så många ha anställts av TAP-rederierna.

Om TAP-rederierna inte lämnar en tillfredsställande redovisning, det vill säga inte är villiga att anställa juniorbefäl i tillräcklig omfattning, kommer förbundet att överväga inskränkningar i TAP-systemet.

Sjöfartens Arbetsgivareförbund har också överlämnat sina avtalskrav. I ett 20-punkters program kräver Sarf ordentliga försämringar av anställningsvillkoren. På sidan 4 i tidskriften finns ett axplock av de försämringsförslag som Sarf kräver.

Som vi i tidigare ledare har kommenterat kräver också redarna försämringar av vårt pensionssystem.

Med tanke på Sarfs avtalskrav kan man få det intrycket att sjöfarten är i en djup kris och desperat behöver spara pengar. Verkligheten är dock precis tvärtom. Sjöfarten tjänar stora pengar, vilket vi och våra medlemmar påminns om varje dag vi öppnar en tidning där man kan läsa om "osannolika vinster", "guldregn över redarna" osv. Redarnas krav måste mot den bakgrunden uppfattas som en ren oförskämdhet mot sina anställda befäl, som man inte ens unnar att få behålla sina nuvarande anställningsförmåner. Det är också oförståeligt hur redarna tror att de kan få Sjöbefälsförbundet att gå med på försämringar av avtalen, när redarna gör vinster som aldrig förr.

Parterna står som framgår ovan mycket långt från varandra, och det finns all anledning att se bekymmersamt på möjligheterna att få till stånd ett acceptabelt avtal för våra medlemmar utan att konfliktvarsel måste läggas. Vi hoppas dock att redarna tar sitt förnuft till fånga, drar tillbaka sina försämringskrav och accepterar att våra medlemmar får en rimlig löneuppgörelse. Slutförhandlingarna beräknas ske i januari.

 

HANDELSFLOTTAN

Svårare få jobb som nyexaminerat befäl

I mitten av november gav Saco ut sin årliga broschyr "Välja yrke". Där beskrevs sjöbefälsyrket som ett framtidsyrke, där anställningsmöjligheterna skulle vara goda. Sjöbefälsförbundet noterade detta med förvåning, eftersom förbundet snarast fått rapporter om ökade svårigheter för nyexaminerade befäl att få jobb. Detta har också påtalats för redarna och tas även upp i avtalsförhandlingarna (se notis här intill). SBF skickade därför ut ett pressmeddelande om frågan.

Efter pressmeddelandet har tidningen Barometern hävdat, att så sent som i fjol 89 procent av alla nyexaminerade sjökaptener fick styrmansjobb inom tre månader. Påståendet var dock felaktigt. I det examensarbete tidningen hänvisar till förekommer visserligen siffran 89 procent, men det handlade då om att en så stor del av de som avlagt sjökaptensexamen våren 2003 hade haft befälsjobb någon gång under det första året efter examen. 3,3 månader var en genomsnittssiffra för hur lång tid det hade gått mellan examen och första styrmansanställning. Motsvarande tidrymd för de som examinerades 1998 var 1,9 månader.

Examensarbetets författare konstaterade också att bara 10 av 38 som avlade examen våren 2003 hade tillsvidareanställning i ett svenskt rederi, och de skrev uttryckligen att de "i viss mån höll med om Sjöbefälsförbundets kritik av redarna att de inte erbjuder nyexaminerat sjöbefäl fast anställning i tillräcklig utsträckning".

Källa "Vart leder K-programmet?"
Karl Hermansson och Karl Zöögling, Högskolan i Kalmar 2004/05

 

SJÖFARTSPOLITIK

EU-länder erkänner certifikat

Den 9 december, efter SBs pressläggning, sammanträdde EUs transportministrar för att bland annat diskutera ett direktiv om ömsesidigt erkännande av certifikat för sjöbefäl.

Sverige har hela tiden drivit linjen att få ha kvar sina högre krav, som går längre än STCW-konventionen. De tjänstemän SB har talat med i kanslihuset och på Sjöfartsverket tror heller inte att direktivet medför någon dramatisk förändring.

Dock kan det finnas en risk ­ även om den bedöms som liten ­ att man på sikt måste godkänna de lägst ställda kraven inom unionen. En detalj som bland annat Sverige måste ändra, är kravet på dispens för att befälhavare på svenskt fartyg ska vara svensk. Däremot måste alla befäl behärska arbetsspråket ombord.