Sjöbefäl 8/2002 Ledare Kultur och fritid Pensionsfrågor Säkerhetsfrågor Utbildning

LEDARE

---

Dags för uppvärdering

Förbundsstyrelsen har sagt upp kollektivavtalen till årsskiftet och förhandlingar om nya löner och allmänna villkor har inletts under december.

Förbundsstyrelsen har fastställt inriktningen på avtalsförhandlingarna och konstaterat att sjöbefälen har haft ett antal år med, som det i efterhand visat sig, måttliga lönepåslag och inga förbättringar i övrigt. Det är därför hög tid att försöka få igenom angelägna krav vad gäller såväl löner som allmänna villkor.

Jämfört med den landbaserade industrin i Sverige har sjöbefälets löneutveckling varit sämre. Hur mycket är dock svårt att ange beroende på arbetsgivarnas ovilja att statistiskt redovisa löneutvecklingen. Försiktigt beräknat är dock vår löneutveckling under åren 2000­2002 mellan 2 och 3 procent sämre än jämförbara grupper i land. Vi kan också konstatera att Seko för sina manskapsgrupper fått ut mer än befälsgrupperna de senaste åren. Även i våra nordiska grannländer är löneläget för befäl högre. Samtidigt har förbundet gått med på väsentliga kostnadsbesparingar för redarna i form av att acceptera det sk TAP-systemet. Medlemmarna borde få del av denna kostnadsbesparing i form av högre löner. TAP-systemet i sig ställer nya och större krav på det svenska befälet. Arbetsledning och kommunikation på en flerkulturell arbetsplats med ett främmande språk som arbetsspråk borde motivera en högre lön.

Förbundsstyrelsens inställning är att sjöbefälslönerna måste uppvärderas väsentligt. Särskilt måste lägstalönerna höjas kraftigt. Det är inte rimligt att lönerna är lägre i mindre fartyg där arbetssituationen ofta är minst lika pressande och ansvarsfylld som i större fartyg. De lägsta fartygsgrupperna i lönetarifferna bör därför tas bort.

Merlöneparagraferna är en ständig källa till diskussion. Från förbundets sida är inställningen klar. De har inget berättigande i en lönebildningsprocess, där man ska värdera ansvar och kompetens. För såväl befälhavare som tekniska chefer är merlöneparagraferna ett gissel som får argumenten för en rimligare lönesättning att snedvridas. I stället för att värdera befattningarna som sådana sker en fokusering på lönerelationerna mellan befattningarna, vilket har visat sig hämma en bra löneutveckling för befälhavare och tekniska chefer. Det är alltså dags att sluta käbblet om den ena är värd tio eller tjugo kronor mer än den andra eller tvärtom. En kraftig lönemässig uppvärdering av båda befattningarna är mer angelägen.

Inom stora delar av den landbaserade industrin genomförs nu en arbetstidsförkortning med sammanlagt 36 minuter per arbetsvecka. Förbundets uppfattning är att denna arbetstidsförkortning på ett eller annat sätt måste komma även sjöbefäl till del. Det kravet ställdes redan i förra årets avtalsförhandlingar, men parterna enades då om att skjuta på frågan till årets avtalsrörelse.

Sammanfattningsvis är förbundets krav på förbättringar omfattande beroende på många års återhållsamhet. Nu är det dags för befälet att få känna av de positiva vindar som blåser genom sjöfarten i form av väsentligt uppvärderade anställningsvillkor. Erfarenhetsmässigt vet vi dock att redarnas beredvillighet att dela med sig är minimal, och vi kan förvänta oss en besvärlig och långdragen avtalsrörelse där konfliktvarsel långt ifrån kan uteslutas.

Senaste gången vi lyckades med en löneuppgörelse som klart kunde mäta sig med vad jämförbara grupper fick var 1998 och det först efter ett omfattande konfliktvarsel. Vi hoppas redarna nu, utan att vi måste använda konfliktvapnet, inser att det finns behov av väsentliga förbättringar av sjöbefälets anställningsvillkor.

KULTUR OCH FRITID

Götheborg prisbelönad

2002 års stora kulturarvspris tilldelas Svenska Ostindiska Companiet för deras projekt Ostindiefararen Götheborg, som beskrevs utförligt i ett reportage i SB nr 4/2002. I prismotiveringen kallas projektet för "ett föredömligt exempel på hur kulturhistoria kan engagera såväl besökare som företag. Genom skeppsbygget visualiseras en betydelsefull period i vår historia samtidigt som projektet förenar kultur och näringsliv".

­ Det är ett viktigt prestigepris för oss, säger Jörgen Gabrielson, VD i Svenska Ostindiska Companiet (SOIC). Jag är särskilt stolt över alla de insatser som görs av personal, företag och alla våra besökare. Vårt långsiktiga arbete och medvetna strategi är att företag skall finna en given plats i kulturen. Med de kommersiella och kulturella krafterna i samma vågskål ges balans och skapas möjligheter som inte annars kan åstadkommas.

­ Det är viktigt att uppmärksamma en kulturinstitution, som förstår att även kultursektorn måste arbeta långsiktigt och strategiskt med näringslivet, säger Jan Larsén, koncernchef för Strömma Turism & Sjöfart AB, styrelseledamot i Svenskt Kulturarv och medlem i juryn. Genom sitt omfattande och spännande projekt Ostindiefararen Götheborg, som sjösätts i juni 2003 och ska segla till Kina 2004, har man lyckats engagera såväl företag som allmänhet. Det är roligt att dela ut svenskt Kulturarvs stora pris till en "kollega".

En kontantsumma om 25 000 kronor medföljer det prestigefyllda Kulturarvspriset.

PENSIONSFRÅGOR

Pensionen förkastat förhandlingsbud

Privattjänstemannakartellen (PTK), där Ledarna ingår, och Svenskt Näringsliv har som tidigare nämnts fortsatt förhandlingarna om ett nytt pensionsavtal. PTK har redan avvisat arbetsgivarnas ursprungliga förhandlingsbud med bland annat en helt premiebaserad avtalspension. Svenskt Näringsliv hävdar att deras bud garanterar att den enskilde får minst lika hög ITP som i dag. PTK anser att arbetsgivarnas beräkningar utgår från ett helt orealistiskt scenario av en person som vid 21 års ålder går in i en oavbruten karriär fram till ålderspensionen. Den som exempelvis gör sen karriär, jobbar utomlands i ungdomen eller får höga löneökningar i mogen ålder får sämre avtalspension än i dag, menar PTK.

Parterna har dock kommit överens om att från och med 1 januari 2003 i ITP-planen i huvudsak använda inkomstbasbeloppet. Detta får till följd att lönegränsen för ITPs ålderspension och familjepension höjs till 306 750 kr (7,5 x 40 900). Det betyder bland annat att inkomsten måste vara högre för att få ITPs familjepension.

När det gäller ITPs sjukpension vid sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare förtidspension/sjukbidrag) gäller det förhöjda prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet gäller under sjukpenningtid vid delpension och för tjänstegrupplivförsäkring.

2003 års basbelopp:

• Prisbasbelopp 38 600 kr
• Förhöjt prisbasbelopp 39 400 kr
• Inkomstbasbelopp 40 900 kr

SÄKERHETSFRÅGOR

Dubbelbottnat men tankern Trapper har inte dubbelt skrov

­- Hur kan en tanker gå tre år utan inspektioner? Och hur kan danska myndigheter släppa ett sådant fartyg genom sina sund?

Den naturliga frågan ställer Stig "Stickan" Svensson, befälhavare på tankern Trapper ett par dagar efter miljökatastrofen med Prestige utanför Spaniens Atlantkust. Ironiskt påpekar han att Trapper under ett år gått igenom 12 inspektioner och tre hamnstatskontroller. Det grekiskägda, ryssbemannade och Bahamasflaggade skandalfartyget Prestige hade inte haft en inspektion sedan 1999! Men i sanningens namn har inte heller Trapper dubbelt skrov, bara dubbel botten.

Nåja, ska man vara skämtsam så är 17 år gamla Trappers tillhörighet också en smula komplicerad, om än helsvensk. Hon är ägd av ett litet partrederi i Lidköping, bemannad av Thun AB och befraktad av Broström Tankers AB, som alltså sköter alla kontakterna med de egentliga kunderna, oljebolagen.

I dag ligger hon vid Skarvikshamnen i Göteborg och lastar bensin, som ska vidare till Amsterdam. Göteborgsbesök är dock tämligen ovanliga, hennes vanligaste farvatten är Nordsjön, Engelska kanalen och Irländska sjön. För ett par år sedan gick hon ibland ännu längre söderut, mellan portugisiska fastlandet och Azorerna.

­- Det var fina resor, tycker Stickan. Tyvärr blir det knappast av igen, nu har portugiserna byggt om sina egna utslitna tankfartyg.

Det är mycket som ska klaffa under hamnbesöket. Skepparhytten besöks av Bo Sundberg, sjökapten men sedan flera år tjänstgörande i land som säkerhets- och tekniskt ansvarig i Broström Tankers AB. Det är i den egenskapen han är ombord. Bosse är för övrigt medlem i SBF.

­- Jag gick med i föreningen Sjöbefälen ända från början, berättar han. Jag var missnöjd med SFBF, som jag tyckte bara styrdes av ett gäng färjeskeppare. Men kanske bidrog det också i någon mån att jag har en teknisk bakgrund.

Stickan är med i SFBF, där han gick med redan under styrmanstiden i ungdomen. Han är dock inte särskilt fackligt engagerad.

­- Men en gång fick jag verklig hjälp i ett skatteärende, efter att sjömansskatten hade avskaffats, berättar han.

Viktig agentur
Thun har alltså hela arbetsgivaransvaret för besättningen. Broströms sköter dock inte bara kundkontakterna utan även hamnagenterna, en nog så grannlaga uppgift i exempelvis St Petersburg, där det är viktigt att anlita någon som behärskar den mångomtalade ryska byråkratin. Här i Göteborg sköts agenturen av Kjell Lorentzon från skeppsmäklarfirman August Leffler & Son. Denne kommer ombord med dagstidningar och ordnar också med ett läkarbesök samma dag för en i besättningen som insjuknat. Han har även fixat bokningen av ett sludgefartyg, som dock har kommit flera timmar för tidigt. Här uppstår ett problem. Trapper ska lasta bensin, som har högsta brandriskklass. Alltså får man inte pumpa i land sludge samtidigt. Stickan löser snart problemet.

­- På sätt och vis är det bra om de börjar hämta sludgen nu, medan den är varm och lättflytande, säger han. Men vi får be dem avbryta efter ett tag, så att vi kan lasta säkert.

Hemma varannan jul
Stickan är en veteran i tankersektorn. Ända sedan 1974 ­ fem år efter utmönstringen som kockjungman i torrlastaren Dagskär på anspråkslösa 475 dwt ­ har han varit befäl i tankbåtar, sedan 1988 som befälhavare.

­- Det är bra gubbar här ombord, och omsättningen är väldigt låg. Vi jobbar 1:1 med sexveckorstörnar. Långhelgerna faller in som de gör, utom att vi lägger upp avlösningssystemet så att alla får varannan jul och nyår hemma.

Tekniske chefen Sonny Andersson, tillika ordinarie förbundsstyrelseledamot i SBF, gör ett tillfälligt besök ombord, trots att han egentligen gick av för två dagar sedan. Sonny råkade ut för en dråplighet en tid efter att han slutat inom Gorthon Lines och börjat i Trapper. Det visade sig att hans tankcertifikat aldrig kom från Sjöfartsverket, och efter påstötning fick han veta att det fattades tid och att en refreshkurs på tre dagar erfordrades för att han skulle få sitt cert förnyat! Därför blev han tvungen att, tills kursen arrangerades, tillfälligt flytta över till självlossande torrlastaren Malmnes. Ulrika Reidmar från Thuns personalavdelning är också ombord, och de passar på att reda ut Sonnys semesterintjänande.

Utmärkta kockar
Sonny bekräftar den goda stämningen ombord. Att tvingas fira varannan jul och nyår ombord tar han med jämnmod av ett påtagligt skäl, säger han:

­- Våra två kockar är rena gastronomer. Förra julen arbetade jag, och julbordet var helt fantastiskt. Restaurangerna i land som tar 400 per person för sina julbord kan slänga sig i väggen.

I dagspressens skriverier om skandalen med Prestige har bland annat Sveriges EU-kommissionär Margot Wallström sagt till TT att hon "helst vill ha bort enkelskroviga tanker omgående". Vi har inte till tidskriftens pressläggning fått kontakt med vare sig henne eller någon i regeringen för en kommentar till hur de ser på tanker av Trappers typ.

Benkt Lundgren

UTBILDNING

SBF kritiserar kort praktiktid

Sjöbefälsförbundet kritiserar i sitt remissvar till Sjöfartsverket förslaget att minska den fartygsförlagda tiden av sjökaptensutbildningen från 16 till 12 månader. Förbundets ansvariga medlemmar anser att praktiken i dag snarare är för kort för att ge tillräcklig erfarenhet att ta på sig ansvaret för vakttjänst på bryggan samt utföra alla andra funktioner som ankommer på en styrman. Ett minimikrav, fastslår förbundet, är att en minskad praktiktid föregås av en kvalitetssäkring, dvs att sjöfartshögskolorna klart visar att ombordpraktiken planeras bättre och styrs effektivare från skolorna. Vidare bör tydligt anges att praktikblocken ska varvas med teoretisk utbildning samt att tydliga krav ställs upp på kvaliteten i navigationssimulatorträningen.