Skriv ut PDF

Maskinbefälet 7/1999

LEDARE


Segslitna tvister uppklarade

Avtalsförhandlingarna 1998 var som bekant synnerligen besvärliga och uppslitande. Efter en treårig avtalsperiod då Redareföreningen inte hade velat medverka till att lösa frågor om kompetensutveckling, olika specialavtal, alkohol- och drogtester mm var yrkandelistan lång. Som en ytterligare komplikation hade statsmakten beslutat att slopa sjömansskattesystemet. Eftersom en ny befälsorganisation, Sjöbefälen, dykt upp på arenan var också misstänksamhet och nervositet markanta inslag i vissa organisationers agerande. Så småningom träffades en uppgörelse, dock först sedan Ledarnas två befälsorganisationer, SMBF och Sjöbefälen, varslat om konfliktåtgärder och förlikningsmän kallats in.

Normalt efter en uppgörelse brukar parterna skaka hand och i princip omedelbart "normalisera" relationerna. Så icke denna gång. Efter avtalsförhandlingarna var relationerna mellan framför allt SMBF och Redareföreningen djupfrysta, och parterna hyste en djup misstro emot varandra. SMBF har en förklaring till varför det blev på det sättet, och Redareföreningen har en annan.

Det finns nu ingen anledning att älta gammalt groll. Men ur denna djupa misstro växte det fram två tvister, som i sig var väsensskilda. Den ena tvisten gällde det HSC-tillägg som överenskommits i avtalsförhandlingarna. Redareföreningen och SRÖ vägrade att ge ut tillägget till befälet på flygbåtarna i Öresund, med förevändningen att de inte fullt ut uppfyllde HSC-kodens regelverk. Den andra tvisten avsåg finansieringen av Sjöfartens Arbetsmiljöstiftelse, som SMBF/Sjöbefälen ansåg att Redareföreningen misskött på ett avtalsstridigt sätt under flera år.

Det visade sig snart att det inte fanns några förutsättningar för parterna att samsas i dessa tvistefrågor, och SMBF/Sjöbefälen stämde därför arbetsgivarparten inför Arbetsdomstolen.

Huvudförhandling i båda målen skulle hållas i november i år. Vi står nu inför en ny mycket besvärlig avtalsrörelse, och utfallet i de båda målen skulle riskera att ytterligare infektera och försvåra förhandlingarna. Därför fanns det ett gemensamt intresse för parterna att hitta en lösning i tvistefrågorna. Efter cirka två månaders förlikningsförhandlingar kunde också parterna enas.

Vad gäller HSC-tillägget på flygbåtarna enades SMBF/Sjöbefälen och Redareföreningen om att samtligt befäl, nautiskt befäl och maskinbefäl i flygbåtarna,

erhåller ett särskilt lönepåslag på 306 kronor från och med 1 januari 2000. Beloppet motsvarar nuvarande värde av HSC-avtalet. I praktiken införs ett HSC-tillägg, dock två år senare än för övriga höghastighetsfartyg.

Även i finansieringsfrågan för Sjöfartens Arbetsmiljöstiftelse kunde en förlikning träffas. Det råder en samsyn mellan SMBF/Sjöbefälen och Redareföreningen om stiftelsens framtida finansiering för att klara av kommande arbetsmiljöprojekt. Ytterligare diskussioner krävs dock med bl a Seko/Sjöfolk, som också är intressent i stiftelsen men som inte hade instämt Redareföreningen till Arbetsdomstolen och således inte heller deltog i förlikningsförhandlingarna. Den gemensamma inställningen att vi ska ha tillräckligt med pengar i stiftelsen för att satsa på angelÑßna arbetsmiljöprojekt är dock mycket positiv.

Två besvärliga frågor av typ surdegar är nu avklarade innan avtalsförhandlingarna påbörjas. Det betyder inte att kommande löneförhandlingar nu blir lätta att genomföra men gamla tvister kommer inte att negativt påverka förhandlingsatmosfären, vilket får anses som positivt. Det finns emellertid oroande tecken på att man från redarhåll vill genomföra stora avtalsförändringar, som inte är till fördel för befälet. Förhoppningsvis inser man att försämringar för befälsgrupperna skulle uppfattas mycket negativt och också allvarligt skada den framtida rekryteringen till befälsyrkena.

FÖRSÄKRINGSFRÅGOR


Special information for members who are living outside Sweden

Seamen living abroad but working on Swedish-flagged ships, for example temporarily employed personnel, are gaining some social benefits on the same conditions as Swedish citizens. Here are some examples.

Most of the social benefits in Sweden are administered by the Social Insurance Offices ("Försäkringskassan"), which therefore has an International Division.

Occupational injuries insurance
Temporarily employed seamen has an occupational injuries insurance. This means that they have a right to an occupational injuries related sickness allowance and an annuity.

Survivor's pension
A surviving husband/wife is entitled to transitional pension for at the most six months.

Other benefits
In some cases a pensioner resident within the European Union may be entitled to family allowances, which in Sweden are child allowance and housing supplement in the form of special allowance. An application for pension always includes family allowances.

Application and payment of pension
Temporarily employed seamen are entitled to a pay-as-you-go income based old-age pension, including a premium reserve pension, from the first day of work, if the income is at least 8 900 Swedish kronor per year.

Persons who are living abroad and may be entitled to a Swedish pension must submit an application before the pension can be paid out. Within the European Union the applications should always be submitted to the pension authority in the country of residence. In other cases the application may be submitted either to the International Division or to the pension authority in the country where the applicant is resident.

Sometimes, particulars of the insurance periods which the applicant has qualified for or information of any other pension being paid out must first be obtained from the pension authorities in other countries.

Payment of Swedish pension
As a rule, pensions are paid out in the currency of the country of residence, either to the pensioner's home address or to his or her bank or postal giro account.

Whether and how a pension is to be taxed is regulated by tax agreements between Sweden and the pensioner's country of residence.

Persons resident outside Sweden are normally taxed by the Stockholm tax charge district. The address is Skatteförvaltningen, Sektion GD, SE-106 61 Stockholm. The telephone number is +46 8 694 20 70 and the fax number +46 8 643 30 65.

Special right for Polish citizens
Polish citizens has the same right to medical emergency care in Sweden as Swedish citizens.

Medical benefits for a pensioner residing outside Sweden
An EU citizen collecting Swedish pension and residing within the European Union is entitled to medical benefits in the country of residence. In some cases Sweden stands for the costs of these benefits and a special form must be issued by the International Division (Form E 121) in order for the person to be registered in the country of residence. The form will be issued at the request of the pensioner and only after the person has emigrated from Sweden.

Family members to such pensioners can also obtain a form in order to be entitled to similar benefits.

Within the Nordic countries, under a special agreement, no such form (E 121) is needed in order to receive medical emergency care in the country of residence.

International Agreements on Social Security
Since 1 January 1995 Sweden is a member of the European Union which means that the EU regulations on social security are applicable on citizens of the member states and the states covered by the EEA agreement.

Sweden has also signed Social Security Agreements with about 20 different countries. This means that insurance periods from several different countries can be combined in order for a person to qualify for a benefit requiring certain number of insurance periods.

The agreements render also equal rights to citizens in both countries.

Important addresses

Försäkringskassan
(The Social Insurance Office)
Sjöfartskontoret/Seamen's Office
SE-405 12 Göteborg
phone +46 31 700 50 00
fax +46 31 700 52 49
e-mail Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
Visiting address is Bohusgatan 13, Gothenburg

International Division
Försäkringskassan Stockholms län

SE-105 11 Stockholm
phone +46 8 676 10 00
fax +46 8 676 19 30
e-mail Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
Visiting address is Klara Västra Kyrkogata 11, Stockholm

Premiepensionsmyndigheten
(Premium Reserve Pension's Authority)
Box 1605, SE-111 86 Stockholm
phone +46 8 406 50 00
fax +46 8 406 51 80
e-mail Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
Visiting address is Regeringsgatan 29, Stockholm

 

UTBILDNING


Sjömansskolanfriskola?

Stockholms stad planerar att lägga ned Åsö gymnasium som ungdomsgymnasium. På Åsö finns bland annat energiprogrammets sjöfartsinriktade del, vars fartygsförlagda utbildning äger rum ombord på M/S Polfors. Men om lärarna på Polfors får som de vill är utbildningen på intet sätt hotad. De köper fartyget och startar friskola från nästa höst.

Åsö gymnasium på Söder i Stockholm kan läggas ned som ungdomsgymnasium, i samband med att vuxenutbildningen flyttar till Åsö.

Vid MBs pressläggning är inget formellt beslut fattat, men planerna yppades i dagstidningarna i oktober. Kort därefter kom ett pressmeddelande från "Sjömansskolan Stockholm AB". Lärarna på fartygsutbildningen, som är en del av energiprogrammet på Åsö, vill fortsätta sin verksamhet som friskola. Ansökan ligger hos Skolverket.

Köper övningsfartyg
Skolan ska fortsätta att utbilda motormän och matroser till handelsflottan, och övningsfartyget M/S Polfors köps av Stockholms stad. Alla nuvarande elever erbjuds plats. Utbildningen kvalitetssäkras enligt STCW och kommer att bedrivas på Energiprogrammets inriktning Sjöfart med riksintag. Skolan ska ha plats för tvåparallellig undervisning, alltså totalt 180 elever på tre årskurser.

MB träffar två av de tre tilltänkta delägarna, sjökapten Tommy Bagge och sjöingenjör Johan Östergren, samma dag som de ska ha ett föräldramöte för att berätta om sina planer. Undervisningsfartyget finns ju redan. Vad behöver skolan mer?

­ Vi behöver tillgång till lokaler på uppemot 1 000 kvadratmeter, om vi ska ha tvåparallelligt, säger Johan och visar stordiorna som redan är framtagna till föräldramötet. Sedan behöver vi laborationsutrustning, 12 lärare och tre administrativ personal.

Stor omställning
Till de 12 lärarna hör även Tommy och Johan själva samt den tredje läraren sjöingenjör Hans Ohlsson. Övriga ska dels undervisa i kärnämnena svenska, matematik, engelska, samhällskunskap, religionskunskap, naturkunskap, estetisk verksamhet samt idrott och hälsa, dels i de ämnen som är specifika för inriktningen, t ex elkunskap, energiteknik, företagsekonomi, miljökunskap och teknikämnena. Alla 12 behöver inte nödvändigtvis anställas av skolan, men lärarbehovet motsvarar 12 heltidstjänster.

Johan och Tommy är lugna och målmedvetna, samtidigt som de inser att omställningen medför mycket arbete, exempelvis att hitta lokaler till undervisningen i kärnämnena. Ytterligare renoveringar på fartyget behövs också, som byte av tanktak på bottentankarna, blästring och ommålning.

­ Att överta en kommunal verksamhet innebär dessutom alltid övertagande av en rad förpliktelser, påpekar Johan. Vi måste till exempel ta hand om alla de nuvarande eleverna.

Flera båtresor
När friskolan startar kommer intagningarna att ske redan från årskurs 1. Tidigare har uppdelningen på Energiprogrammet skett först i årskurs 2.

Redan första året ska eleverna få undervisning och övning i livräddning och överlevnad, miljö och säkerhet, brandskydd samt verkstadsteknik. Andra året väljs profilering på däck eller maskin. Polfors körs två dagar i veckan under hela hösten, med en övernattningsresa. På vårterminen görs en långresa, som brukar gå till Köpenhamn. Sista året är varje elev ute på ett handelsfartyg i 16 veckor, och på våren görs en "uppkörningsresa" med Polfors. För att matcha arbetstillfällena får eleverna chansen att avsluta studierna redan i mars.

Tre olika bakgrunder
Innan Tommy och Johan visar runt, dyker en av de nuvarande sistaårseleverna upp. Jessica Wallerstein har just kommit tillbaka från Bremön efter tre månaders praktik som matros. Fartyget har blandad besättning svenskar/polacker, och Jessica hade till sin lättnad hittat en annan tjej ombord när hon kom, en polsk matros. Men sista månaden hade Jessica varit ensam tjej. Det gick bra det också.

MB: Tänker du bli sjökapten?

­- Javisst, kommer svaret omedelbart.

Johan berättar att Jessica är en typisk representant för en tredjedel av eleverna, de som har sjöfart i familjen; hennes pappa är kapten.

­- En annan tredjedel är uppvuxen i skärgårdsmiljö, och övriga elever har lite blandad bakgrund.

Benkt Lundgren