Skriv ut PDF

Maskinbefälet 6/1998

LEDARE


Glädjande medlemsutveckling

Det har nu gått fyra månader sedan Svenska Maskinbefälsförbundet och Sjöbefälen gick ihop till en gemensam organisation. Vid sammanslagningstillfället den 1 juni i år hade SMBF och Sjöbefälen 1 705 respektive 272 aktiva medlemmar, dvs tillsammans 1 977 medlemmar. På SMBF/Sjöbefälens styrelsesammanträde den 17­18 september redovisades en remarkabel medlemsökning. På tre och en halv månad hade medlemsantalet ökat med 183 medlemmar till totalt 2 160 aktiva medlemmar fördelat på 1 748 maskinbefäl och 412 nautiker och intendenturbefäl. Vid sammanslagningstillfället bestod Sjöbefälen av 60 procent nautiskt befäl och 40 procent intendenturbefäl. Ledarna har därefter inrätta ett nytt dataprogram för medlemsregistrering som tyvärr ännu inte är anpassat för att skilja på nautiker och intendenturbefäl inom gruppen Sjöbefäl. Flertalet av de nyinregistrerade sjöbefälen är dock nautiker, varför fördelningen nautiker/intendenturbefäl nu är ca 70/30 procent.

Den positiva medlemsutvecklingen är mycket glädjande och också uppmuntrande för oss som tror på en enad befälsorganisation. Uppenbarligen finns också många sjöbefäl alla kategorier som önskar ett gemensamt befälsfack. Från SMBF/Sjöbefälens kansli rapporteras också att det varje dag kommer in nya ansökningar om medlemskap. Inte i mängder men i en jämn ström.

Det finns självklart många fördelar med ett enat befälsfack. Framför allt kan befälets synpunkter framföras med större tyngd gentemot politiker, myndigheter och arbetsgivare. Men man kan inte heller bortse från att det finns rationaliseringsmöjligheter som kan hålla medlemsavgifterna på en rimlig nivå utan att man behöver ge avkall på "servicen" till medlemmarna.

När det gäller servicen har många medlemmar haft kritiska synpunkter på ombudsmännens tillgänglighet under året. Förbundets "servicenivå" har av dessa kritiker inte uppfattats som särskilt hög. Emellertid hoppas vi på viss förståelse från våra medlemmar eftersom kansliet just i år haft en extrem arbetsbelastning. Det kan räcka med att nämna de osedvanligt påfrestande avtalsförhandlingarna, 150-årsjubileet, extrakongressen och sammanslagningen SMBF/Sjöbefälen. Eftersom vi sedan länge kört med en minimibemanning ställer tillkommande arbetsuppgifter av nämnda slag nästan orimliga krav på kansliorganisationen. Med anledning av sammanslagningen SMBF/Sjöbefälen för vi förhandlingar med Ledarna om ytterligare kansliresurser. Förhandlingarna har så här långt lett till att vi får en ny ombudsman från den 1 november. Vi har också begärt ytterligare sekreterarresurser men den frågan är ännu inte färdigförhandlad.

Som lök på laxen installerade Ledarna i somras ett nytt dataprogram för medlemsregistrering som inte fungerade tillfredsställande. Ett flertal av våra medlemmar trakasserades med felaktiga kravbrev och

andra mer eller mindre oförskämda databrev från medlemsregistret. Det medförde att vårt kansli höll på att drunkna i en flodvåg av (berättigade) klagomål från medlemmar som blivit illa behandlade. Förbundet beklagar det inträffade men kan försäkra att vi är lika irriterade som våra medlemmar på det sätt som det nya medlemsregistret introducerades. Förbundet har hos Ledarna krävt och föreslagit åtgärder för att förhindra ett upprepande.

SMBF/Sjöbefälens styrelse har nu formellt beslutat inrätta en nautisk kommitté och en intendenturkommitté. Kommittéernas sammansättning kommer snarast möjligt att presenteras på förbundets hemsida samt givetvis i tidskriften.

Styrelsen tog även det formella beslutet att bilda en arbetsgrupp för översyn av stadgar och policydokument. Det är givetvis viktigt att samtliga yrkesgrupper garanteras en rimlig representation i förbundets beslutande organ och att policydokumenten speglar även de nya medlemsgruppernas frågor. Även namnfrågan på såväl förbund som tidskrift måste klaras ut. Arbetsgruppen kommer att bestå av endast fyra ledamöter samt en sekreterare. Kontinuerlig avrapportering och förankring skall ske till styrelsen, nautiska kommittén och intendenturkommittén samt på medlemsmötena. De som har synpunkter på hur den nya organisationen ska se ut bör därför komma till medlemsmötena. Arbetsgruppen består av förbundets VD Christer Themnér, styrelseledamoten Erik Mobrandt, Patrik Wikand, nautiska kommittén samt Bo Oljemark, intendenturkommittén. Sekreterare är ombudsmannen Ulf Ohlsson.

För att underlätta arbetsgruppens arbete har redan två policydokument omarbetats av kansliet, det lönepolitiska målsättningsprogrammet och förbundets alkohol- och drogpolicy. Förbundsstyrelsen har preliminärt godkänt de nya policydokumenten men samtidigt överlämnat dem till arbetsgruppen för synpunkter. De reviderade dokumenten finns på förbundets hemsida.

Sammantaget ser det således ljust ut för organisationen SMBF/Sjöbefälen. Förhoppningsvis kommer arbetsgruppen att klara av sitt arbete tämligen skyndsamt så att vi kan inkalla en extra kongress så tidigt som möjligt nästa år för att ta beslut om en organisatorisk struktur som tar till vara samtliga befälsgruppers intressen.

Mörka moln
Även om medlemsutvecklingen är positiv för SMBF/Sjöbefälen finns mörka moln vid horisonten. De fackliga organisationernas och Redareföreningens gemensamma ansträngningar att enas om en sjöfartspolitik för svenskflaggade lastfartyg håller på att havereras av regeringen som trots klara löften inte vill genomföra de nödvändiga lagstiftningsåtgärderna. Regeringens svek kan innebära att 15­20 fartyg flaggas ut redan före årsskiftet. Fortfarande finns dock en möjlighet att hitta en sjöfartspolitisk lösning. Men redarna har tröttnat och är otåliga. Det är därför mycket bråttom.

Med till visshet gränsande sannolikhet kan vi utgå från att taxfreeförsäljningen mellan EG-länderna upphör den 1 juli nästa år. Det innebär att 1 500­2 000 ombordanställda riskerar att sägas upp. De första varslen kommer troligtvis att läggas redan i höst. Även i denna fråga har regeringen visat ett totalt ointresse för att medverka till att finna lösningar på det besvärliga arbetsmarknadsläge som blir följden av taxfree beslutet.

Till råga på allt drabbas svenska sjömän som idag tjänstgör på andra nordiska fartyg av dubbelbeskattning fr o m år 2001 genom att ett nytt nordiskt skatteavtal har träffats. Nu beskattas nordiska sjömän som tjänstgör på fartyg från annat nordiskt land endast i flaggstaten. Fr o m 2001 beskattas sjömannen fullt ut i hemlandet med avdrag endast för den skatt han får erlägga i flaggstaten, dvs inga sjöinkomstavdrag eller särskilda skattereduktioner accepteras som skattereglerna nu är utformade. Det kan innebära att närmare 1 000 svenska sjömän som nu tjänstgör huvudsakligen i norska fartyg snart vill komma in på den svenska arbetsmarknaden. Förbundet har hos den svenska regeringen protesterat mot det nya nordiska dubbelbeskattningsavtalet. I ett brev från finansdepartementet fick dock förbundet besked om att den nuvarande svenska regeringen inte tänker ta några initiativ till att omförhandla avtalet.

Vad har svensk sjöfart och svenska sjömän gjort för att förtjäna en så i sjöfartsfrågor okänslig regering? I det fyrkantiga Sverige som regeringen ser ut att sträva efter kanske det inte finns något utrymme för en så pass udda bransch som sjöfarten.

 

FACKLIGT

Medlemmarna firade 150-åringen

I slutet av den sommar, som i Sverige knappast gjorde skäl för namnet, inbjöd SMBF/Sjöbefälen alla intresserade medlemmar till möten med jubileumsmiddag på fem platser. Den geografiskt mest spridda avdelningen, Stockholm, delade i praktiken upp sig på möten i Härnösand, Stockholm och Kalmar. Detta initiativ uppskattades särskilt av de medlemmar som bor i eller i närheten av Härnösand och Kalmar. I det förstnämnda fallet hade begreppet "i närheten" norrländsk innebörd. Således kom medlemmar ända från Frösön, som i alla fall ligger uppemot 20 mil från den ångermanländska metropolen.

Karl-Erik Finnman besökte samtliga jubileumsmöten och berättade om maskinernas och maskinfolkets historia. Foto Mike Wright, Foto Extreme.

Vid jubileumsmiddagarna höll förbundsstyrelseledamoten, maskinchefen på M/S Aurora och deltidsförfattaren Karl-Erik Finnman en tillbakablick på både fartygsmaskineriets och Maskinbefälsförbundets långa historia.

Vädret var närmast av så kallad brittsommarkaraktär, vilket blev särskilt uppskattat vid festen i Stockholm som delvis hölls utomhus.

Stockholm den 25 augusti hölls möte och fest på Sjöfartsklubben Kaknäs. Klubben har en mycket naturskönt läge, trots att den ligger endast 15 minuters bussresa från Stockholms central. Foto Mike Wright, Foto Extreme.


Härnösand 24 augusti.
En liten men naggande god samling medlemmar hade mött upp från ett brett "upptagningsområde".
Foto Benkt Lundgren.

Malmö den 3 september. Middagen föregicks av en visning av värden, Sjöfartsmuseet.
Foto Karl-Erik Finnman.

Kalmar den 7 september.
Första medlemsmötet på länge i en klassisk sjöfartsstad.
Foto Mikael Huss.

Göteborg den 8 september. Som sig bör den mest besökta festen i den medlemsmässigt största avdelningen.
Foto Mikael Huss.

UTBILDNING


"Vi förstår inte kritiken"

Ledaren i Maskinbefälet nr 5/1998 handlar om Comets roll i svenska sjöbefälsutbildningen.

Comet heter numera Sjöfartsseminariet AB och ägs av Stiftelsen Sjöfartens Utbildnings Institut (SUI). Ett av syftena med SUI är att öka harmonin i den svenska sjöutbildningssfären och för dotterbolaget Sjöfartsseminariet finns den uttalade strategin att det skall utgöra komplement till de existerande utbildningsanordnarna.

För vår del är vi beredda att föra den efterlysta grundliga diskussionen på en hög intellektuell nivå om utformningen av sjöbefälsutbildningen. I själva verket är detta den drivande kraften bakom bildandet av SUI ­ att skapa debattforum för utbildningsfrågor på det maritima området.

Sjöfartsseminariets affärsidé är inte att tjäna pengar utan att på bästa sätt betjäna våra kunder, dvs både elever och deras arbetsgivare. Vi förstår inte den av SMBF framförda kvalitetskritiken. Våra kvalitetskrav motsvarar, och måste motsvara, de som ställs i behörighetsförordningen och dessa måste anses ligga på en god nivå vid internationella jämförelser.

För SUI/Sjöfartsseminariet AB
Buster Hultman

 

SMBF/Sjöbefälen har flera gånger utförligt förklarat grunden för sin kritik av den aktuella utbildningen, oavsett vad utbildningsanordnaren kallas. Även Högskoleverket framförde en i sak svidande kritik, när det avstyrkte examensrätt för utbildningen. Fortfarande står sakinnehållet i denna kritik oemotsagd, trots Buster Hultmans beredvillighet att föra en grundlig diskussion på hög intellektuell nivå (högskolenivå?).

Red