Sjöbefäl 2/2007 Ledare Fackligt Försäkringsfrågor Handelsflottan Skattefrågor

LEDARE

Medveten hets mot facket

Under vintern genomförde Hotell- och restaurangfacket en blockad i Göteborg mot den relativt nystartade salladsbaren ”Wild’n Fresh” för att teckna kollektivavtal. Ägarinnan avböjde med motiveringen att hon inte var med i någon arbetsgivarorganisation och att ingen av hennes anställda var med i Hotell- och restaurangfacket eller önskade kollektivavtal. Därtill hävdade hon att de anställda redan hade minst lika bra anställningsvillkor som kollektivavtalets, varför ett sådant inte skulle ha någon praktisk betydelse.

Situationen och argumentationen är välbekant, och vi återkommer nedan till den principiella debatten. Hotell- och restaurangfackets blockad kom dock denna gång att av vissa beskrivas som ”den stora mäktiga busens” (alltså facket) kamp mot en ung, driftig och därtill kvinnlig nyföretagare. Medias roll i den bilden ska vi inte kommentera här. Vad som är betydligt intressantare är att notera hur arbetsgivar­intressena och deras eftersägare på ett antal ledarsidor systematiskt utnyttjade denna bild. Salladsbarens ägare fick dessutom hjälp av den obskyra organisationen ”Centrum för rättvisa” och en advokatbyrå för att ”bevisa” att hennes anställningsvillkor var minst lika bra som kollektivavtalet erbjuder. Advokatbyråer är inte billiga att anlita, men vi är helt övertygade om att denna tjänst inte kostade ägarinnan ett öre. Nej, den utgiften stod säkert Företagarförbundet eller Svenskt Näringsliv för med glädje, och dessa organisationer är definitivt inte ute i något ideellt syfte. De ska naturligtvis försvara arbetsgivarnas särintressen, och det gör de ofta på ett skickligt sätt. Den här gången lyckades de ganska bra med att utnyttja den ovannämnda bilden av den stora busen mot den lilla företagaren till en kampanj, som i praktiken blev en hets mot facket och det grundläggande kravet på kollektivavtal. Ägarinnan verkade till slut ana, att hon utnyttjades för tvivelaktiga syften. Hon vägrade sälja baren till den olycksalige riksdagsledamoten Fredrick Federley (c), som var en av dem som skrek högst om fackets ”maffiametoder”. Det hedrar henne.

Men kanske finns det även bland vanliga fackföreningsmedlemmar en undran över Hotell- och restaurangfackets ”envishet”. Man ska ju uppmuntra nyföretagande, särskilt bland unga människor. Kan det inte räcka med att företagaren offentligt lovar att följa kollektivavtalet, särskilt om ingen anställd är med i facket?

Att vägra skriva på ett avtal som man i och för sig följer skulle alltså vara någon slags ”principsak”. Men i praktiken blir bedyrandet att man följer avtalet bara ett tomt skryt, eftersom resonemanget förutsätter att andra arbetsgivare skriver på kollektivavtalet. Annars skulle det ju inte finnas något kollektivavtal att hänvisa till!

Man kan även göra en praktisk invändning. Om facket skulle ge efter för det
”muntliga” löftet och sedan upptäcka att detta löfte bryts, alltså att kollektivavtalet inte följs, så finns ju inget annat att göra än att återuppta blockaden. Men har arbets­givaren skrivit på avtalet, är det inte bara löftesbrott utan avtalsbrott. Då är det aktuellt med instämning till Arbetsdomstolen.

Men det finns också viktiga sakskäl att kräva att en arbetsgivare skriftligt förbinder sig att följa kollektivavtalet.

Finns kollektivavtal på en arbetsplats är arbetstagaren skyddad, även om arbetsgivaren inte har betalat in avgifter till avtalsförsäkringarna. Som exempel kan nämnas att en pensionspremie som inte är betald gottskrivs den anställde och en obetald tjänstegrupplivförsäkring gäller oavsett om försäkringspremien är betald eller inte. Detta skydd gäller inte om det inte finns kollektivavtal. Möjligen kan den anställde i en rättsprocess hävda att det fanns ett löfte om vissa förmåner, men erfarenhetsmässigt vet vi att anställningsavtalen i dessa fall brukar vara ofullständiga och ofta står ord mot ord. Även om den anställde i en rättsprocess skulle få rätt är det frågan om skadeståndsanspråk mot arbetsgivaren; ett skadestånd som en liten arbetsgivare oftast inte kan betala. Kollektivavtalet ger i det här avseendet ett viktigt skydd.

En sista omständighet som bör kommenteras är varför facket kräver kollektivavtal på ett företag där det inte finns några medlemmar. För det första konkurrerar detta företag med kollektivavtalsbundna företag och facket vill säkerställa att man inte konkurrerar genom att dumpa anställningsvillkoren. För det andra är det inte alltid som den anställde öppet vågar tala om att han/hon är medlem i facket. Detta gäller särskilt inom hotell- och restaurangbranschen, där arbetsgivarna alltför ofta har en fientlig inställning till fackanslutna. För det tredje förekommer en viss personalomsättning, och en fackansluten kan komma att anställas. Då är det bra om det redan finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen så att den nyanställde inte anklagas för att vara den som utlöste kraven på kollektivavtal.

Allt detta vet naturligtvis arbetsgivarnas organisationer, när de hojtar om ”fackligt maktmissbruk” och kräver lagstiftning om ”proportionalitet”. Men för dem är det ett naturligt egenintresse att försvaga facket och de få maktmedel som står de anställda till buds.

Storebror lyssnar

Försvarets forskningsanstalt (FRA) ska få möjlighet att avlyssna telefonsamtal och datatrafik, till exempel e-post som skickas till och från Sverige. Det vill i alla fall regeringen, och Lagrådet, den centrala instans som på regeringens eller riksdagens begäran granskar lagförslag, har inget att invända. Lagrådet påpekar visserligen att det är en inskränkning i privatlivet, men Sveriges ”skyddsbehov” väger tyngre.

Det är djupt olustigt att bland annat svenska sjöanställda kan få sina samtal och sin e-post till och från hemmet avlyssnade. Ska utlandsarbetandes personliga integritet få kränkas lite hur som helst? Förslaget har för övrigt fått skarp kritik från flera håll. Exempelvis Advokatsamfundet påpekar att förslaget går längre än vad som gäller i USA. Där måste sådan här avlyssning alltid godkännas av domstol.

FACKLIGT

Europaavtalet

För ett drygt år sedan träffades SBFs nuvarande tvåårsavtal. I uppgörelsen kom en ny text in i Europaavtalet, för övrigt likalydande med den text Seko träffade året före. Den nya texten gäller från 1 januari 2006.

§7 i Europaavtalet för styrmän och §8 i Europaavtalet för maskinbefäl tillförs nedanstående text:

För påmönstringsdag intjänas ledig dag oavsett arbetstidens längd. Om arbete ej utförs på dag arbetstagare anländer till fartyg, räknas denna dag som resdag med påmönstring nästa dag. För resdag varken intjänas eller dras någon ledighetsdag. Den sammanlagda ordinarie arbetstiden under på- och avmönstringsdag får ej överstiga 8,7 timmar (7 timmar för maskinbefäl). För arbetad tid utöver nämnda 8,7 timmar (7 timmar för maskinbefäl) utges övertidsersättning. Arbetad tid under på- och avmönstringsdag skall inte ingå i pro rata-beräkning vid bruten period.

Då många undrar vad den nya skrivningen ger, kommer nedan en kortfattad beskrivning över skillnaden före och efter att den kompletterande texten kom in i avtalet. Det är nämligen mycket svårt för den enskilde att se någon skillnad i de löneprogram som används av flertalet rederier med Europaavtal. De program vi undersökt gör dock rätt, trots att det är svårt att se.

Innan den nya texten kom in i avtalet, tillämpades principen att eftersom man på påmönstringsdagen tjänade in en dags kompensationsledighet skulle man då också ha en ordinarie arbetstid om 8,7 resp 7 timmar. Om denna arbetstid inte uppfylldes, fick man jobba in dessa timmar i veckoarbetstiden innan övertid utgavs. Vid avmönstring varken intjänades eller avdrogs ledighet, och då skulle man inte heller ha någon ordinarie arbetstid. Det innebär att arbetad tid på avmönstringsdag gav övertid från första timmen.

Den stora skillnaden med den nya texten är att alla arbetade timmar på påmönstrings- och avmönstringsdag läggs samman, och om dessa timmar överstiger 8,7 resp 7 utges övertidsersättning. Det innebär att om man arbetar mindre antal timmar än de ”ordinarie” efterskänks dessa och man kan alltså ”vinna” på detta, eftersom på- och avmönstringsdag ger en dags ledighet. Jobbar man fler timmar än de ordinarie, blir ersättningen lika som tidigare.

Mikael Huss
ombudsman

A-kassan skiljs från facket

Från och med 1 april 2007 finns det inte längre några formella kopplingar mellan Sjöbefälsförbundet och Ledarnas arbetslöshetskassa. Möjligheten att samtidigt betala avgiften till båda organisationerna försvinner därmed.

Det innebär att alla som vill kvarstå i a-kassan måste se till att avgiften dit betalas separat. Den som inte gör någonting alls kommer i alla händelser att få inbetalningskort till bostadsadressen, men det kan ju gå åtskilliga veckor innan man ser det.

För er som i dag betalar avgift genom uppbörd (löneavdrag)
Från och med april månad kommer endast avgiften till facket (264 kronor) att dras. Vi rekommenderar er att börja betala avgiften till a-kassan via autogiro.

För er som i dag betalar avgift genom autogiro
Från och med april månad kommer endast avgiften till facket (264 kronor) att dras på grundval av den fullmakt för auto­girobetalning ni redan skickat in. Vill ni betala a-kasseavgiften på samma sätt, måste ni skicka en ny fullmakt om detta.

För er som i dag betalar avgift med inbetalningskort
I fortsättningen kommer inbetalningskorten för avgift till förbundet och till a-kassan att skickas ut som två helt separata brev - observera detta! Vill ni övergå till autogiro, måste två blanketter skickas in.

Innan detta nummer av SB kom ut, skickades ett brev med ovanstående information till såväl fartygen som Sjöbefälsförbundets aktiva medlemmars hemadresser. I brevet bifogades en blankett för autogirobetalning av avgiften till Ledarnas a-kassa. Brevet skickades även som e-post till många fartyg, och där fanns i de flesta fall en bifogad fil med blanketten, som kan skrivas ut från meddelandet.

Här kan man också ladda ner och skriva ut en liknande blankett för autogirobetalning av avgiften till förbundet.

Om brevet med blanketten förkommit och medlemmen inte har möjlighet att skriva ut den från hemsidan, så går det utmärkt att ringa eller skriva till Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den och beställa blanketten.

Samma sak gäller givetvis blanketten för betalning av förbundsavgiften.
Naturligtvis är medlemmarna alltid välkomna att kontakta kansliet med frågor om det här eller andra angelägna ärenden.

Smutsig konflikt löstes av ITF

En ny trist konflikt mellan ett tämligen gangsteraktigt bemanningsbolag och dess besättning löstes i februari genom ingripande av inspektörer från Internationella Transportarbetarefede­rationen (ITF). Bolaget var lettiska ADG Shipmanagement SIA, och fallet gällde den ryska besättningen på Jamaicaflaggade Merchant Brilliant, som gick i Irländska sjön. Fartyget kastade ankar utanför Heysham i England, på besättningens begäran. Ägarna hade då lovat betala ut innehållna löner på 293 000 dollar (drygt 2 miljoner kronor). När ägarnas representanter kom ombord, hade de inga pengar men började i stället hota besättningen.

Så småningom betalades dock 137 000 dollar (knappt en miljon kronor) i innehållna löner ut, sedan sju ur besättningen gett upp och dragit tillbaka sina lönekrav, av rädsla att inte få åka hem.

Fartygets befraktare Norfolkline har tagit avstånd från bemanningsbolagets uppträdande, vilket hälsats med tillfredsställelse av ITF.

Ett annat sjaskigt inslag i slutet av affären var när anhöriga till besättningen fått besök av "journalister", som påstod att besättningen hölls som gisslan mot en betalning på 200 euro var. ITF skyndade sig att med hjälp av ryska media dementera påståendet. ITF framhöll också att de verkliga journalister från Ryssland, som varit i kontakt med ITF i ärendet, agerat helt korrekt och professionellt.

FÖRSÄKRINGSFRÅGOR

---

Sjömäns sjuklön ska utredas

Sjöfartens Arbetsgivareförbund (Sarf) har i en skrivelse till regeringen 2005 beklagat sig över att "en sjuk sjöman erhåller högre ersättning per dag än en frisk sjöman som arbetar" (syftar på kostersättningen). Sarf skrev också, att det är mycket sällsynt att sjömän är sjuka under ombordtid, men att de däremot ofta blir sjuka under vederlagstid. Eftersom inget vederlag dras då, är det enligt Sarf "mycket lönsamt att sjukanmäla sig". Försäkringskassan i Västra Götaland begärde redan 2003, att sjöanställdas sjukpenning ska kunna ifrågasättas på samma sätt som landanställdas.

Regeringen ska med anledning av nämnda skrivelser under våren 2007 kartlägga socialförsäkringsreglerna för sjömän och "föreslå de förändringar som kan göras". Enmansutredaren heter Lars Grönwall.

HANDELSFLOTTAN

Sirius vill satsa på återväxten

Sirius Rederi AB har TAP-avtal, och fem av de 12 ombord på ett år gamla Scorpius är filippiner. Men personalchefen Per Barkman hävdar bestämt att de vill satsa på återväxten av svenskt sjöfolk, både vad gäller juniorbefäl och manskap. Av de sju svenskarna ombord är en andre styrman och en båtsman.

- Och det kvalificerade jobbet i en tanker, med stora säkerhetskrav, är en utmärkt plats för nya sjömän, anser Per.

Issörjan ligger faktiskt fortfarande tät i Finska viken i mars månad denna även i Finland milda vinter. Scorpius, som levererades från det turkiska varvet för bara ett år sedan, ligger i Borgå och lossar råolja från Kaliningrad. Ägaren Sirius Rederi kör mest i Östersjön. Därmed kan besättningen åtnjuta tillgång till widescreen-TV med 70-talet kanaler. Fast det är inte enbart positivt, anser avmönstrande kocken Leif Larson.

- Förr kunde man ju till sjöss tycka det var jättemärkvärdigt, om man fick in en suddig bild av ett SVT-program!

SB besöker fartyget samtidigt med personalchefen Per Barkman. Vid infarten till hamnområdet fick för resten reportern för första gången stöta på konsekvenserna av ISPS-koden. Den nordiska passfriheten kan vi glömma numera, när man vill in i en hamn (för att inte tala om Schengen). Hamnmyndigheterna kräver i många fall till och med att få passnumret i förväg, och det kan även gälla om man som svensk medborgare besöker en svensk hamn.

Flera ombord är naturligtvis äldre i rederiet än vad fartyget är. Tekniske chefen Lars Lundgren har varit fem år i Sirius, och befälhavaren Lennart Larsson började för fyra år sedan i Brevik, som köptes av Sirius i fjol. Överstyrman Kenneth Lindblom är ålänning, som varit i Sirius sedan 2001 - året innan han gick ut från Sjöfartshögskolan i Kalmar, där han för övrigt bara gick ett år. De första två - sjötiden hade han redan - gick han i Mariehamn.

En som däremot är ganska ny är andre styrman Jesper Andersson, eftersom han gick ut Sjöfartshögskolan i fjol. Men han hade inte några svårigheter att hitta jobb. Han började i skolfartyget Gunilla. Enligt honom har de flesta andra i hans avgångsklass också fått jobb.

- Många är i Wallenius, säger han.

Det återstående svenska befälet ombord just nu är förste fartygsingenjören Patrik Ingmansson. Han har varit ett år i rederiet efter att ha gått ut Sjöfartshögskolan 2003. Just då var det inte så gott om jobb, inte för tekniker heller. Fast Patrik tror att det var en smula trögt för honom av en speciell orsak, även om han inte har något direkt belägg för det. Han har nämligen en ovanlig bakgrund för sjömän i allmänhet och kanske tekniker i synnerhet: Ursprungligen läste han ekonomi och jobbade som revisor i några år.

- Ekonomi låg lite i tiden just då. Men jag kan tänka mig att redarna tyckte den bakgrunden var lite konstig!

Högljutt under lossning
Orsaken till att han sadlade om är också tänkvärd. Han har alltid varit tekniskt intresserad, så långt är det naturligt. Men han reagerade mot arbetsbördan som revisor, där man riskerade att ta på sig hur mycket jobb som helst. Man kan alltså dra slutsatsen att avlösningssystemet till sjöss är en förutsättning för att han bestämde sig att gå till sjöfarten.

Patrik visar upp fartygets MAK 9M 32 huvudmaskin och hjälpkärrorna MAN Lindenberg. De sistnämnda är på under lossningen, så trots att vi ligger i land under just nu är det nödvändigt med hörselskydd.

- Vi ska bygga en extra vägg för att slippa det gälla ljudet.

På bryggan diskuterar vi rekryteringssituationen med personalchefen Per och befälhavaren Lennart. De anser att TAP-systemet inte hindrar svensk sjöfart från att satsa på återväxt, om den verkligen vill det. Det är alltså därför rederiet anställt en svensk andre styrman - det finns också en filippinsk tredje styrman. Men sjöfarten har alltid varit internationell, och systemet tillför definitivt filippinarna något gott.

- De är verkligen driftiga, säger Lennart. De flesta filippiner är inställda på att tjäna in pengar till sjöss till de är runt 50, och under tiden bygger de upp någon affärsverksamhet hemma, ofta med frun som drivande kraft. När de blir äldre kan de flytta hem och försörja sig på den affär de byggt upp.

- Samtidigt finns det ju också filippiner som försörjer inte bara familjen utan nästan hela släkten på sjömanslönen! Jag vet en som ledsnade lite grann på sin försörjningsbörda och att ha släkten boende på samma gård, så han byggde inte ett utan två nya hus till den egna familjen!

Sverige gott anseende
Både Per och Lennart betonar också hur gott anseende svensk sjöfart har i Filippinerna.

- Väldigt många filippiner framhåller hur bra det är att jobba med svenskar, säger Lennart.

Den ökande befälsbristen i svensk sjöfart är förvisso ett bekymmer även för Scorpius, liksom för hela tankersegmentet. Per är dock angelägen att berömma sin personal, som gör problemet hanterbart. Att folk i akuta lägen måste stanna kvar någon vecka extra är alltså inte ett problem, som frestar på relationerna i företaget

- Jag kan inte komma ihåg att jag en enda gång behövt stanna kvar extra för att någon blivit sjuk, säger Lennart.

Benkt Lundgren

SKATTEFRÅGOR

Varning för skatteparadis

En sjökapten i Kalmar har enligt tidningen Östran drabbats av en rejäl skattesmäll. Han hade uppburit 1,3 miljoner kronor i inkomster, som betalats ut via ett bolag i något av Karibiens "skatteparadis". Inkomsten har inte deklarerats, och nu har han av länsrätten dömts att inte bara betala skatt utan också skattetillägg för att inkomsten undanhållits. Skattetillägg motsvarar cirka 40 procent av den infordrade skatten.

Exemplet ger än en gång anledning att hissa stor varningsflagg för alla sjömän, som frestas att ta anställning direkt hos ett rederi som kör under bekvämlighetsflagg. Om rederiet bara är uppdragsgivare och anställningen sker via ett svenskt bemanningsbolag (eller numera ett bemanningsbolag som hör hemma inom EU/EES), är det en annan sak. Då kan inkomsten vara skattefri enligt IT-avtalet, förutsatt att övriga krav är uppfyllda.

Men den som arbetar direkt åt bekvämlighetsredare tar väldiga risker. Förutom skattesmällar kan man räkna med att stå utan skydd, om man blir sjuk eller skadad i tjänsten, utan pensionsinbetalningar o s v.

Skattebefrielse permanentas

Regeringen föreslår att det svenska undantaget från det nordiska dubbelbeskattningsavtalet permanentas. Det innebär att Sverigeboende anställda i fartyg i internationell trafik under annat nordiskt lands flagga skattebefrias i Sverige, och detta gäller tills vidare. Skattebefrielsen har gällt i flera år, men hittills har den bara beslutats för ett år i taget.

Förslaget berör även Sverigeboende anställda i DIS-registrerade färjor mellan Sverige och Danmark. Också dessa personer skattebefrias i Sverige tills vidare, och det gäller oberoende av när de började sin anställning. Tidigare har skattebefrielsen bara gällt de som var anställda i januari 2001, något som på grund av bristfällig information gjort att flera som påbörjat anställningen senare drabbats av stora skattekrav från Sverige.

Lagändringen föreslås träda i kraft 1 juli 2007.

Sjömäns skatteregler föreslås bli EU-anpassade

Det sjöinkomstavdrag och den skattereduktion, som sjöanställda i Sverige fick i samband med att sjömansskatten avskaffades, åtnjuter i dag i huvudsak anställda av svenska redare i svenska fartyg. Regeringen föreslår att detta utvidgas till att gälla i huvudsak anställda av redare från hela EES-området (EU samt Norge och Island), i fartyg registrerade i något av dessa länder. Ändringen föreslås träda i kraft 1 juli 2007.