Sjöbefäl 5/2007 Ledare Fackligt

LEDARE

Sjöanställda får jobbskatteavdrag - kanske

Finansminister Anders Borg lade den 27 juni fram en promemoria om ett andra steg i sänkningen av inkomstskatten (jobbavdraget) för de förvärvsarbetande från 1 januari 2008. Det mest glädjande i pm-et är att detta ”andra steg” i alla fall innebär ett ”första steg” för de sjöanställda. Den märkliga principen att jämställa det s k sjöinkomstavdraget med grundavdraget vid beräkningen av skattesänkningen försvinner. Det var denna stötande beräkningsgrund som gjorde att de sjöanställda i praktiken inte fick något jobbavdrag i år, trots att de i samma utsträckning som land­anställda drabbats av kraftiga avgiftshöjningar.

Först och främst ska en viktig sak betonas: Det är alltså en ”promemoria” och ingen färdig proposition. Först under höstens budgetarbete kommer regeringen slutgiltigt att bestämma sig för om en proposition ska läggas fram och i så fall hur stor skattesänkningen blir.

Sjöinkomstavdraget på 35 000 eller 36 000 kronor finns fortfarande med i beräkningarna men nu på ett sätt, som får betydligt mindre effekt. Resultatet är att skattesänkningen blir ungefär 1 000 kronor mindre på helårsbasis, alltså en knapp hundralapp i månaden, jämfört med en landanställd med motsvarande inkomst. Även denna begränsade effekt är märklig. Motiveringen är att sjöinkomstavdraget motsvarar en icke-skattepliktig del av inkomsten. Det finns emellertid andra jobbrelaterade avdrag som enligt regeringens förslag inte reducerar minskningen av inkomstskatten, exempelvis avdrag för resor och dubbelt boende.

Vi har räknat på siffrorna i pm-et och kommit fram till följande två exempel.

En sjöanställd som har en skattepliktig månadsinkomst på cirka 20 000 kronor får 2008 drygt 9 000 kronor, eller cirka 760 kronor i månaden, lägre inkomstskatt.

En sjöanställd som har en skattepliktig månadsinkomst på 30 000 kronor eller mer får 2008 en skattesänkning på cirka 12 600 eller 13 500 kronor, beroende på vilket av de båda alternativen i pm-et regeringen fastnar för.

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera följande beträffande den ”tusenlapp mindre skatt i månaden som vanliga inkomsttagare ska få”, som det hette under valrörelsen i fjol. De flesta sjöanställda får inte ens efter det ”andra steget” så mycket som 1 000 kronor lägre skatt i månaden. Och då ska man också komma ihåg att 2007 för de sjöanställda är ett ”förlorat år” i skattehänseende. Någon retroaktiv kompensation för det uteblivna jobbavdraget i år finns inte på regeringens dagordning. Rent tekniskt vore emellertid en sådan retroaktiv skattesänkning för en begränsad grupp som de sjöanställda fullt möjlig - om viljan finns. Sjöbefälsförbundet har i sitt remissvar till promemorian påpekat detta.

SBF passar också på att tala om för regeringen, att den lägre skatt sjöanställda betalar har de redan kompenserat genom förhållandevis låga löner. Sjöinkomstavdraget och den särskilda skattereduktionen utgör därmed i praktiken ett stöd till sjöfartsnäringen, men det var en nödvändig kompromiss när det gamla sjömansskattesystemet avskaffades.

En för sjöanställda mycket viktig fråga har finansministern inte besvarat: Om något negativt inträffar med statsfinanserna under hösten, så att det här presenterade förslaget aldrig läggs fram - vad händer då med de sjöanställdas skattesänkning? Ska de i så fall fortsätta att helt bli utan den skattesänkning som landanställda fått i år? Finansministern har hittills bara sagt, att man får ta ställning till detta i samband med budgetarbetet.

FACKLIGT

Nytt ITP-avtal

Den 24 augusti 2007 kom Sjöbefälsförbundet överens med Sjöfartens Arbetsgivareförbund (Sarf) om anslutning till det nya ITP-avtalet. Detta avtal har två avdelningar, en för de som är födda 1979 eller senare och en för de som är födda före 1979.

De yngre omfattas av en helt ny pensionslösning, som är premiebestämd. De äldre behåller den förmånsbestämda pensionen som tidigare (undantag kan förekomma) med vissa förbättringar.

Då den pensionsmedförande lönen för sjöbefäl avviker något från övriga tjänstemäns har förbundet krävt vissa justeringar för att anta det nya ITP-avtalet. Dessa justeringar, som nu accepterats av Sarf, innebär att sjöbefäl med en premiebestämd lösning får behålla värdet av kost och logi på 4 110 kr/månad som pensionsgrundande. (Denna kostnadsersättning har tagits bort från övriga tjänstemäns pensionsgrundande inkomst.) Därutöver är 15 procent av kontant utbetalda rörliga lönedelar pensionsgrundande (till exempel kontant utbetalt vederlag).

De som behåller den förmånsbestämda pensionen har fått vissa förbättringar. Valfriheten har ökats. Man kan t ex välja hur man vill placera sin ITPK-premie, man kan komplettera ITPK-premien med ett efterlevandeskydd som innebär att pensionskapitalet betalas ut till efterlevande vid dödsfall, man har möjlighet att flytta intjänad ITPK till annat försäkringsbolag (denna möjlighet är dock för tillfället stoppad av regeringen). Flexibiliteten har också ökat när det gäller uttag av pension från det förmånsbestämda systemet.

Pensionsfrågor är tyvärr komplicerade, och vi kommer att informera grundligt om det nya ITP-avtalet för sjöbefäl i kommande nummer av Sjöbefäl.

Som bekant vill Sarf ändra på sjöbefäls möjlighet att gå i pension från 60 års ålder. Denna fråga är fortfarande föremål för förhandling mellan parterna.

Medlemsavgift till a-kassan

måste numera, som tidigare meddelats, betalas separat. Ledarnas a-kassa önskar dock meddela hur betalningen ska göras.

Från Sverige
Betalning kan göras till bankgiro, plusgiro eller via alla svenska Internetbanker. Ledarnas a-kassa har tre olika konton: bankgiro 5361-8849 (manuellt), bankgiro 5571-6138 (OCR) och plusgiro 19 91 45-4.

Från utlandet
Ibannummer SE65 5000 0000 0521 5102 9336
Swift/Bic ESSESESS

Den som betalar från utlandet måste även betala mottagarens kostnader, som är 10 kronor inom EU/EES och 30 kronor från resten av världen, förutsatt att Ibannumret och Swiftadressen är korrekt angivna.

Arbetslöshetsersättningen beräknas bara på faktiskt arbetad tid

1 januari i år höjdes kraftigt medlemsavgiften i arbetslöshetskassorna. Samtidigt genomfördes flera förändringar i reglerna för ersättning från a-kassan. De förändringar i regelverket som rönt störst uppmärksamhet i den politiska debatten är ersättningsnivån och arbetsvillkoret (se slutet av artikeln).

En detalj som kommit i skymundan är att ersättningen (dagpenningen) beräknas bara på den tid man faktiskt arbetat under de 12 månader som föregick arbetslösheten. För sjöanställda jämställs vederlagsledighet med arbete. Tid som man däremot varit frånvarande från jobbet på grund av egen sjukdom, föräldraledighet eller annan tjänstledighet utan lön räknas bort, när dagpenningen beräknas. Om man under denna tid fått skattepliktig ersättning från annat håll, exempelvis Försäkringskassan, påverkar inte dagpenningen det minsta. Det är bara lön för utfört arbete som ligger till grund för dagpenningen!

Negativ överraskning
Denna regeländring har alltså inte uppmärksammats särskilt mycket, men just därför har den tagit mycket energi från handläggarna på a-kassorna. Flera personer som blivit arbetslösa och varit sjukskrivna mycket under det år som föregick arbetslösheten upptäcker, att a-kasseersättningen blir betydligt lägre än vad de trott.

Ändringen gäller även sjöanställda. Om de är sjukskrivna under s k redareskyddad tid får de visserligen full sjuklön från arbetsgivaren. Men om de senare blir arbetslösa räknas inte sjuktiden med, när dagpenningen från a-kassan ska beräknas.

Överhoppningsbar tid
En något kuriös detalj i sammanhanget är att man kan klara sig undan en sänkt dagpenning, om man är sjuk eller föräldraledig under större delen av en månad. I det fallet blir den månaden s k överhoppningsbar tid, och då tittar a-kassan i stället på den månad som föregick 12-månadersperioden. Detta har gällt länge och har inte ändrats, även om den maximala överhoppningsbara tiden kortats från sju till fem år.

Här i SB har vi inte skrivit om ändringarna i a-kassornas regelverk sedan de nummer som kom ut direkt efter regeringsskiftet i fjol. Få medlemmar har berörts av saken, eftersom arbetslösheten bland sjöbefäl är mycket låg. Dessutom har vi fått ägna desto mer spaltutrymme åt skattereglerna (det uteblivna jobbavdraget), som berört alla yrkesaktiva medlemmar. För tydlighets skull beskriver vi därför avslutningsvis ånyo de två mest uppmärksammade ändringar, som gäller från och med 1 januari 2007:

Sänkningen av ersättningsnivån. Dagpenningen kan aldrig bli högre än 680 kronor, och efter 200 dagars arbetslöshet sänks ersättningen från 80 till 70 procent av inkomsten upp till 21 370 kronor/månad.

Skärpningen av arbetsvillkoret. För att över huvud taget få a-kasseersättning måste man i princip ha jobbat minst 80 timmar per månad i minst sex månader. Det kan dock räcka med 50 timmar, om den totala arbetade tiden i sex månader är minst 480 timmar.

Chief i Atlantic Concert: - Vi måste göra reklam för yrket

- Jag tycker det är ett toppenyrke, men då måste jag ju säga det också, när jag träffar ungdomar.

Det anser Nicklas Torstensson, teknisk chef i Atlantic Concert, om sitt jobb. Han är en av de fem svenskarna ombord, fyra befäl plus en bås. Omsättningen i rederiet är låg, och då är det betecknande att det som verkar bekymra dem mest är rekryteringsproblemen för branschen.

Fyra svenska seniorbefäl ombord - nja, just den dag SB kommer är det dubbelt upp, eftersom det är av- och påmönstringsdag. Svenska och svenska förresten, påmönstrande befälhavaren Gregor Malko har polska rötter men är svensk medborgare. Det är ju än så länge ett krav för att segla befälhavare i ett svenskflaggat skepp. Och påmönstrande tekniske chefen Tom Mattsson är finländare, boende i Vasa. Det var lönenivån som för mer än 30 år sedan fick honom att flytta över från finsk till svensk sjöfart.

- Varför skulle jag jobba till den lägre lönen i finska båtar, när jag hade svenska som modersmål? frågade han sig då.

Men det var före den svenska chockdevalveringen 1982... I dag är svenska och finska löner rätt likvärdiga.

Erfaren filippin
Personalomsättningen i rederiet är inte särskilt hög, trots att ägarförhållandena varit tämligen turbulenta genom åren (se faktaruta). De rederianställda se­nior­befäl vi träffar i Concert har alla varit i ACL i mer än 10 år. Nicklas Torstensson presenterar också en filippinsk 2e fartygsingenjör Arnold Quiambao, som varit i rederiet i mer än 10 år, alltså innan begreppet "TAP" ens var uppfunnet. Fast på den tiden var det Bahamasflagg som gällde.

Förutom de fem svenska rederianställda, brukar man ha ett par praktikanter ombord från sjöfartshögskolorna eller sjömansskolorna på gymnasienivå.

Om man ska locka ungdomar till sjöfarten, måste man naturligtvis vara realistisk och inte ge sken av att de i dag kan "komma ut i världen och se sig om". Det gäller särskilt i ett rederi som ACL, som ofta anlöper USA, där det efter 11 september 2001 kan vara nog så knivigt att över huvud taget komma i land. Det har också påverkat befälhavarnas arbetssituation mycket. En stor del av deras arbetstid åt till pappersexercis. Besättningslistorna måste ha alla detaljer korrekt ifyllda, annars är det bara att skriva en ny.

När Nicklas beskriver sjömansjobbet som ett toppenyrke, är det främst avlösningssystemet han tänker på.

- Fem veckors törnar är precis idea­liskt, tycker han. Men det gäller att skaffa sig en livsstil med meningsfull sysselsättning, när man är hemma på vederlag.

Tom berättar att en händig person kan spara en hel del pengar på att ha långa ledighetsperioder.

- Jag bygger mycket själv på huset hemma. Genom att jag har ledigt länge, hinner jag med det bra och behöver inte anlita byggjobbare.

Internet viktigt
Nicklas nämner en annan viktig detalj, när man ska rekrytera ungdomar i dag: Internet. Särskilt om man ska vara hem­ifrån länge, känner de behov av att ha tillgång till en fungerande Internetuppkoppling. Eftersom det kan vara si och så med den saken långt ute till havs, är det viktigt att kunna erbjuda det i hamnarna. Nicklas och Tom har föreslagit rederiet att skaffa en router, ett eget nätverk som man kan koppla upp sig på i exempelvis amerikanska hamnar.

De upplever inget motstånd från ungdomar mot att gå ner i maskinutrymmena.

- Det är vanligt att även däckseleverna kommer ner i maskin och tittar, berättar Nicklas. Då brukar jag påpeka, att "det är inte för sent att byta inriktning"!

Moment 22-situation
På bryggan träffar vi avmönstrande befälhavaren Klemens Norman. Han berättar att Atlantic Concert som oceangående fartyg berörts av ett problem, som diskuterats intensivt inom Sjöbefälsförbundet under de senaste åren (fast Klemens själv är med i SFBF). Det handlar om styrmän och fartygsingenjörer som hamnar i vad Klemens beskriver som en "moment 22-situation" efter Joseph Hellers berömda roman.

- Det var en 2e styrman från Stena, som tjänstgjorde här för att få ut sitt sjökaptensbrev. I Stena kunde han inte segla in den tid i vidsträcktare fart som krävs i behörighetsförordningen, och därigenom var han inte behörig att avancera till överstyrman i Stena.

SBs representant inflikar, att Sjöbefälsförbundet på flera kongresser diskuterat denna fråga. Det har resulterat i ett förslag till ändrad behörighetsförordning, vilket beskrevs i en artikel i SB nr 3/2007. Ett argument var att de nuvarande reglerna är irrelevanta särskilt för nautiskt befäl. För en blivande sjökapten kan det snarare vara mer meriterande att segla i ett fartområde med många hamninlöp.

Klemens lyssnar och säger sedan, att han anser att det argumentet gäller även för maskinbefäl.

- Som sjökapten har jag ju inte så djup insikt i maskin, men jag tror det kan vara värre att få ett maskinhaveri i Stora bält än i Atlanten. Ute i oceanen riskerar man ju knappast att gå på grund i alla fall!

När SB senare träffar maskinbefälen igen, uttrycker de precis samma uppfattning.

- Jag tycker absolut att man ska kunna segla in sjötiden för sjöingenjörs- och sjökaptensbrevet även i Stenas fartyg, anser Nicklas Torstensson.

Benkt Lundgren