 |
Sjöbefäl 7/2007 |
LEDARE
Advokatkontoret stängt efter 40 år?
En facklig organisation som SBF måste i hög grad intressera sig för vad en nytillträdd regering tar sig för med. Det gäller för vår del självfallet sjöfartspolitiken men lika självklart arbetsmarknadspolitiken i stort och regeringens syn på de fackliga rättigheterna. Efter det ledande regeringspartiet moderaternas partistämma nyligen finns det på den punkten anledning att göra vissa roade reflexioner.
När nuvarande landshövdingen i Uppsala och f d talmannen Anders Björck debuterade som riksdagsman för detta parti i unga år hade han en kritisk kommentar till partiet. Som flerårig ungdomsförbundsordförande hade han irriterat sig på att högerpartiet, som det hette på den tiden, framstod som ”näringslivets egna advokatkontor”. Han kan rimligtvis inte ha menat något annat än att partiet alltför konsekvent solidariserade sig med arbetsgivarintressena.
Någon revolutionerande förändring på den punkten kunde knappast skönjas under 70-, 80- och 90-talen. I ord visade moderata politiker ofta stor förståelse för arbetsgivarnas krav på ”förnyelse” (läs uppluckring) av framför allt anställningsskyddet och fackets konflikträtt. Dock genomfördes inte så mycket av dessa idéer under de borgerliga regeringsåren 1976-82 och 1991-94. Att döma av besluten på partistämman finns det denna gång ännu mindre anledning att oroa sig för vad regeringen ska ta sig för på just den punkten. Förvisso har man genomfört tvivelaktiga förändringar av arbetslöshetsförsäkringen, chockhöjt a-kasseavgiften och schabblat våldsamt med jobbavdraget, när det gäller sjöanställda. Men samtidigt har den moderata stats-, finans- och framför allt arbetsmarknadsministern profilerat sig som veritabla ”kollektivavtalskramare”, framhållit att ”den svenska modellen” i stort sett fungerar bra och att arbetsrätten inte är något problem. Från facklig synpunkt verkar ”de nya moderaterna” mer pålitliga än vad socialdemokraterna var 1991, då de (med LOs goda minne) var i full färd med att genomföra inskränkningar i konflikträtten.
Reaktionerna från arbetsgivarhåll har inte låtit vänta på sig. Bestörtningen och besvikelsen över att inte kunna ”lita” på en borgerlig regering i dessa frågor är stor. Företagarnas vd Anna-Stina Nordmark-Nilsson har kallat regeringens ovan refererade åsikter om arbetsrätten ”ett slag i ansiktet” på hennes medlemmar. Det är en tämligen överdriven reaktion från dem som inte drar sig för att skrika om ”maffiafasoner”, när facket någon enstaka gång använder sig av sin lagstadgade blockadrätt för att framtvinga kollektivavtal.
I detta fick de också stöd från ett fåtal delegater på partistämman, vilket dock inte alls påverkade besluten. Men flera politiker från moderaternas koalitionsbröder är inne på samma linje. Riksdagsman Fredrick Federley (c) är ett beryktat exempel, och kristdemokraternas ungdomsförbund har haft den dåliga smaken att starta en kampanj med namnet ”a non-facking generation”, med groteskt överdrivna och okunniga påståenden om de fackliga organisationerna. Därför finns anledning att noga granska dessa tendenser hos de mindre regeringspartierna, även om moderaterna just nu - efter nära 40 år - förefaller ha tagit till sig av Anders Björcks kritik!
FACKLIGT
Retroaktivt skatteavdrag för anställda i EU/EES
Riksdagen har beslutat att Sverigeboende anställda i alla fartyg registrerade i ett EES-land (EU samt Norge och Island) ska ha samma rätt till sjöinkomstavdrag och skattereduktion som i svenskflaggade fartyg. Det gäller fr o m 15 december, men i beslutet ligger också att man kan ansöka om att skattelindringen gäller retroaktivt upp till fem år tillbaka. Den som tidigare processat och förlorat kan begära resning.
SBF och Nordea
har tecknat ett avtal om att alla förbundets medlemmar, oavsett medlemsform, kan söka Medlemslån eller Medlemskredit i Nordea utan krav på säkerhet. Villkoren är förbättrade jämfört med tidigare. En privatekonomisk rådgivning utan kostnad ingår också. Mer information hittar du på Nordeas hemsida.
International union for an international profession
The lack of skilled merchant marine officers has caused several Swedish shipowners to employ officers from other countries within the European Union (EU). That is completely according to the EU rules, as long as their pay and working conditions are the same as for Swedish officers. Merchant Marine Officers' Association (MMOA) welcome the new members, and here you can read more about the union.
Merchant Marine Officers Association (MMOA, Swedish abbreviation SBF), is an independent trade union organizing catering, engineer and nautical officers within the Swedish merchant fleet and on foreign-registered ships with Swedish officers serving on board.
MMOA was one of Sweden's first trade unions. As early as in the year 1848 the first union for engineer officers was founded in Stockholm. In the year 1979 MMOA became an independent organization within the Swedish Association of Supervisors, which 1994 changed its name to the Swedish Association for Managerial and Professional Staff (in Swedish Ledarna).
Among other things MMOA wants to promote economical and social interests for its members, work for an improved theoretical and practical training for maritime officers and uphold their position and status. The organization has always meant that nautical and engineer officers have an equal position. The chief engineer is the first technical officer on board - the master is the first nautical. Their educations are equal in length and scientific content. According to Swedish law the chief engineer also has the responsibility for the ship's technical operation and fire protection.
In the future the limits between nautical and technical officers will be weaker and in the long run disappear. This change call for more training of today's officers in the engine and on deck.
How to become a member
Here you can apply for membership. On page 2 you can also read basic information about the membership.
Swedish shipping is making good good profits right now. The demand for sea transports is increasing, and Swedish shipowners can handle the competition from abroad. Inspite of this, they have tried to deteriorate the seamen's conditions for some years. But they can't do that, because they have signed a collective bargaining agreement they must follow, and they have a counterpart with whom they must negotiate - the union. But without our members, there would be no union, no central negotiations and no collective agreement. The seamen would have no protection and would have to negotiate themselves with the employer.
Improvements needed
Seamen on board Swedish ships don't need deteriorations but improvements. That can be realized by negotiations between the unions and the employers' organization.
It is not only a matter of conditions during the work on board. The conditions for retiring are also important.Swedish merchant marine officers have reached an agreement, which says they are able to retire at the age of 60.
The employers are not the only counterpart of the seamen. The union also has a dialogue with the authorities about working environment laws, taxes and other issues that concern seamen.
PENSIONS- OCH FÖRSÄKRINGSFRÅGOR
Kolla placeringen av tjänstepensionen
- även om du ännu inte fyllt 30!
Det skrivs ofta om den statliga premiepension, som man själv kan välja förvaltare av, PPM. Men privatanställda tjänstemän, till exempel SBFs aktiva medlemmar, får också varje månad av arbetsgivaren inbetald en tjänstepension, ITP. De som är födda 1979 eller senare får själva bestämma hur ITP ska placeras. De som är äldre än så bestämmer placeringen av en mindre del, det som kallas ITPK.
I skrivande stund gäller rätten att välja förvaltare av ITPK bara de nya premier som betalas in. Möjligheten att flytta kapitalet, de pengar som tidigare betalats in, har tills vidare stoppats av regeringen. Men placeringen har blivit extra intressant, sedan förvaltarnas avgifter pressats ned efter förhandlingar av Collectum, det administrerande bolag som ägs gemensamt av PTK och Svenskt Näringsliv - och avgiften är en mycket viktig faktor i valet av förvaltare.
Om regeringen häver ”flyttförbudet” av kapitalet, blir självfallet det valet än mer intressant. Då kan det till och med vara idé att ”flytta” kapitalet till samma förvaltare - om nu detta är möjligt. De pengar som redan betalats in till ITPK ligger nämligen kvar med de gamla (högre) avgifterna. Det är dessutom en detalj, som man knappast kan förvänta sig att de förvaltande bolagen är särskilt ivriga att informera om, eftersom de kan förlora pengar på en sådan ”flytt”!
2 procent fördubblar ITP
Men för yngre tjänstemän är som sagt placeringen ännu viktigare, eftersom det för dem gäller placeringen av hela tjänstepensionen.
Visserligen kan man förmoda, att personer som ännu inte fyllt 30 år (inte ens 29…) inte främst låter sina tankar upptas av storleken på den pension de en dag ska få. Men tjänstepensionen utgör i dagens penningvärde gott och väl 4 000 kronor varje månad. Hur mycket det blir i utbetalade pensionspengar i framtiden beror i hög grad på hur de placeras. En 2 procent högre avkastning låter inte så mycket. Men det kan göra tjänstepensionen dubbelt så stor den dag det är aktuellt - låt vara att den dagen ligger ungefär 40 år framåt i tiden!
Mer information går att inhämta på många ställen, men en av de mest objektiva källorna är Collectum.
Kammarrätt upphäver fem år gammalt Ams-direktiv
Engångsuttag inget hinder för a-kasseersättning
När ett sjöbefäl sagts upp på grund av arbetsbrist eller gått på ett vikariat som avslutats, har han/hon ofta kvarstående övertid att fordra (”vederlagspåse”). Enligt Storsjöavtalet kan den enskilde välja mellan att ta ut detta som ett engångsbelopp och att lägga ut det som ledig arbetad tid, varmed anställningen förlängs.
Den paragrafen har funnits med i avtalen sedan 1998. Att välja det senare alternativet, varmed anställningstiden förlängs, har flera fördelar. Bland annat blir det utbetalda vederlaget fullt pensionsgrundande.
Fiktiv anställningstid
Men vad händer, om man ändå väljer att ta ut ett engångsbelopp och avsluta anställningen, i det fall man inte har fått ett nytt jobb? Ja, någon tidigare arbetslöshetsersättning har man inte kunnat räkna med - hittills. Arbetsmarknadsstyrelsen (Ams) skrev nämligen i ett cirkulär 2002 att, trots att anställningen avslutats, det intjänade vederlaget ska jämställas med arbetad tid i a-kassornas regler. Först när den anställningstid som motsvaras av det utbetalda beloppet var till ända, hade personen i fråga rätt att uppbära arbetslöshetsunderstöd.
Detta har vi också återgivit flera gånger här i SB.
Länsrätten i Stockholms län gick emellertid i april i år på en annan linje. Den ansåg att en uppsagd styrman hade rätt till a-kasseersättning direkt efter anställningens slut, när han valde att ta ut det intjänade vederlaget som ett engångsbelopp. Ams-cirkuläret från 2002 strider mot Lagen om arbetslöshetsersättning, ansåg Länsrätten.
Domslutet överklagades till Kammarrätten i Stockholm, som dock i september gick på samma linje som Länsrätten.
A-kassan får inte överklaga
Kammarrätten stödde sig bland annat på ett yttrande av a-kassornas övervakningsmyndighet Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring (IAF). IAF är dessutom de enda som får driva det här ärendet vidare till Regeringsrätten (RR). Det beror alltså på att den enskilde fick rätt i det här fallet. Den förlorande parten var hans a-kassa, som ursprungligen hade vägrat honom ersättning för de första arbetslösa veckorna, i enlighet med det gamla Ams-direktivet. Hade han förlorat i Kammarrätten, så hade han kunnat söka prövning i RR, som är högsta instans. A-kassan som juridisk person får dock inte överklaga längre än till Kammarrätten.
Eftersom IAF har samma uppfattning i ärendet som Kammarrätten, kommer de knappast att föra saken vidare. Enda rent teoretiska motiv skulle kunna vara att man vill att högsta instans ska yttra sig i ärendet. RR ska ju, liksom Högsta Domstolen när det gäller brottmål, skapa prejudikat i frågor där rättsläget är oklart. Och att två rättsinstanser och en statlig myndighet (IAF) fastslår, att ett fem år gammalt direktiv från en annan statlig myndighet (Ams) strider mot lagen, är onekligen en pikant juridisk situation.
- Vi har ingen anledning att gå vidare med ett ärende som gått i den riktning vi tycker är riktig, säger dock Carina Karlsson, jurist på IAF, till SB.
Sker inget överklagande, kommer Kammarrättens dom automatiskt att vinna laga kraft två månader efter att den avkunnades. Det blir den 21 november.
Benkt Lundgren
SJÖFARTSPOLITIK
Norska löner spökade på sjöfartspolitiskt toppmöte
- När det gäller sjöbefälens löner, har ”de råa marknadskrafterna” en positiv effekt. De driver upp lönerna kraftigt, särskilt i Norge. Det bidrar mycket till att svenska redare har svårt att hitta befäl.
Det sa SBFs vd Christer Themnér på det sjöfartspolitiska toppmöte, som ägde rum i Helsingborg i allhelgonahelgen på initiativ av riksdagsman Kent Härstedt (s). Redarnas representanter på mötet föreföll besvärade av Themnérs kritik av det svenska förhandlingssystemet och Svenskt Näringslivs närmast sovjetinspirerade centralstyrning.
Sjöfartens Arbetsgivareförbunds vd Peter Jeppsson påpekade att Svenskt Näringsliv inte förhandlar för sjöfarten. Dessutom är det inte bara en fråga om löner, ansåg han.
Påståendet mötte skepsis från de fackliga representanterna men även visst medhåll - fast kanske inte på det sätt Jeppsson tänkt sig. Både Themnér och hans kollega Christer Lindvall på SFBF beskrev vältaligt branschdagarna på Sjöfartshögskolan i Kalmar. Där marknadsförde sig flera utländska rederier för studenterna på ett mycket mer aktivt och lockande sätt än de svenska.
Svenska redare verkar alltså inte lika angelägna att anställa nyexaminerade svenska befäl som sina utländska konkurrenter, och de betalar sämre, särskilt jämfört med norska redare. Att detta bidrar till befälsbristen i den svenska handelsflottan är knappast något sensationellt påstående.
Mötet gav alltså flera intressanta infallsvinklar utan att för den skull sopa de reella motsättningarna inom branschen under mattan.
Dansk framsynthet
I dessa blomstrande tider var det nyttigt att få en historisk tillbakablick. För denna svarade bland annat Sjöfartsverkets generaldirektör Jan-Olof Selén. Han har tillika en bakgrund som mångårig tjänsteman i gamla Kommunikationsdepartementet redan under det krisartade 1980-talet. Det var på den tiden Danmark hade, som Stenas vd Dan Sten Olsson senare under mötet uttryckte det, ett mycket mer framsynt agerande än Sverige. Detta har i dag lett fram till en situation där Danmark kontrollerar ungefär 10 procent av världens sjöfartstransporter.
Den danska ”framsyntheten” kan ju för all del uttryckas på flera sätt. F d riksdagsmannen Tom Heyman sa det mer rakt på sak i en intervju i denna tidskrift (nummer 5/2002): ”Danska regeringar gör väl alltid som A P Möller vill.”
Sekos vice ordförande Tomas Abrahamsson var positiv till transportköparnas engagemang för miljön, bland annat genom kampanjen Clean Shipping. Han efterlyste dock ett liknande engagemang för att kunderna heller inte ska anlita fartyg med undermåliga arbetsvillkor, en Decent Shipping-kampanj.
En annan färgstark LO-representant var Lars Lindgren från Transportarbetareförbundet. Han påpekade att attityderna förändrats bland unga män. Det är mycket svårare att locka småbarnspappor till en bransch, där man tvingas vara borta från familjen många veckor i sträck. Han hade även intressanta synpunkter på den borgerliga regeringens utbildningspolitik. Han kritiserade skarpt nedskärningarna av vuxenutbildningen. Samtidigt var han klart positiv till en tydligare praktisk inriktning i gymnasiets yrkesförberedande program, ett lärlingssystem.
En bestämd eloge ska ges både till arrangören Kent Härstedt och till GP-journalisten Britt-Marie Mattsson, som fungerade som väl påläst moderator under mötet. Det vill säga, mycket av talarnas framträdanden gjordes i intervjuform. Denna metod att genomföra mötet gav definitivt en djupare information jämfört med om talarna bara skulle ha hållit föreläsning.
Benkt Lundgren
SÄKERHETSFRÅGOR
Rapportera ISPS-problem till förbundet!
På informella vägar hörs då och då rapporter om sjöanställda, som har problem med ISPS-koden (International Ship and Port facility Safety code), inte minst i kontakter med USAs kustbevakning. Men alla problem av det slaget ska egentligen rapporteras ordentligt till svenska Sjöfartsverket.
För att sådana episoder inte ska riskera att bara glömmas bort, uppmanar Sjöbefälsförbundet bestämt alla medlemmar att rapportera alla episoder, som kan vara uttryck för problem med ISPS-koden, till förbundet. Adresser och telefonnummer står på sidan 2, och man väljer själv den kontaktmetod som är bekvämast. Därefter åtar sig SBF att samla ihop rapporterna och vidarebefordra dem till Sjöfartsverket.
