Skriv ut PDF

Sjöbefäl 1/2004

LEDARE


Kongressen närmar sig

I juni i år avhåller SBF sin 47e ordinarie kongress och den första som sammankallas under namnet Sjöbefälsförbundet. Det finns därvid all anledning för medlemmarna att bryta den dåliga traditionen att bara en minoritet bekvämar sig att delta i valet av kongressombud. Tyvärr har så ofta varit fallet, trots att man kan lägga sin röst per post. Det är en klen tröst att SBF ingalunda är något skräckexempel, utan att samma fenomen finns i politiska partier, idrottsklubbar etc.

Måhända är den dåliga traditionen delvis ofrånkomlig i ett land, där de flesta människor är frivilligt organiserade någonstans, ofta i mer än en förening. Man kan vara tacksam att deltagandet i valen till de politiska beslutsförsamlingarna är högt, högre än i de allra flesta andra länder med frivilligt valdeltagande.

Det hör till föreningslivets ritualer att uppmana medlemmarna att verkligen delta i valen, för att de valda representanterna i så hög utsträckning som möjligt verkligen ska representera åsikterna hos medlemsmassan. I det här fallet kan vi peka på en nyhet, som bör kunna höja valdeltagandet. Det enda som behövs för att delta i valet av kongressombud är en viss tid för att fylla i valsedeln samt att söka upp en brevlåda eller postbud (om man befinner sig ombord). Något frimärke behövs inte, och detta gäller oavsett var i världen medlemmen befinner sig. Förbundet står för portot.

Kongressen kommer naturligtvis att behandla en lång rad frågor av betydelse för sjöbefälskåren. Men i viss mån kan den också bli en första utvärdering av namnbytet på förra kongressen, ett namnbyte som var en markering av att förbundet organiserar alla befälskategorier. Bland de 92 kandidaterna till kongressombud finns också representanter för såväl intendentur- som nautiskt och tekniskt befäl. Detta är nödvändigt, eftersom varje kategori enligt stadgarna är garanterad representation av minst två ombud. Det vore dock en styrka, om denna paragraf inte behövde tillämpas vid sammanräkningen, utan att medlemmarna sprider sina röster på flera kategorier. Detta är dock inget krav, bara en rekommendation! Av de 92 kandidaterna ska 30 väljas, och därför får de röstberättigade rösta på högst 30 kandidater. Det är alltså fullt tillåtet att rösta på färre än 30 ­ man behöver med andra ord inte lägga sin röst på fler personer än de man känner till.

Alla aktiva och interaktiva medlemmar har i november i fjol fått valsedlar sända till sina bostadsadresser. Dessutom har samtliga fartyg med medlemmar ombord och till vilka förbundet har adress fått valsedlar med fartygspost. Därtill finns överexemplar, som kan beställas, på kontoren i Stockholm och Göteborg.

Sjöbefälsförbundets kansli och förbundsstyrelse vädjar därför till alla röstberättigade att delta i valet av kongressombud och därmed bidra till att det verkligen är medlemmarnas representanter, som möts i Kalmar den 15­17 juni. Observera att valsedeln ska vara mottagaren, förbundets auktoriserade revisor, till handa senast den 15 februari, så för den som inte redan skickat sin röst börjar det bli bråttom!

Vi påminner också alla medlemmar om rätten att lämna in motioner till kongressen. Motionerandet kan ske enskilt, ett par medlemmar i grupp eller genom exempelvis klubben eller avdelningen. En motion kan vara lång eller kort, beröra stora genomgripande frågor eller detaljer ­ allt är viktigt att föra fram till förbundets högsta beslutande organ. Kongressen är skyldig att behandla alla motioner, som kommit förbundet till handa senast tre månader före kongressen, det vill säga den 15 mars. Missar man denna "deadline", så är det inget skäl för att undvika att skriva motion, om man har något att framföra som man själv finner väsentligt. Motioner som kommer in senare än 15 mars kommer nämligen också att behandlas av kongressen, förutsatt att en majoritet av ombuden så önskar.

 

KULTUR OCH FRITID


Passion, profession och precision
Gammalt nybygge även i Stockholm

Götheborg är snart färdigbyggd, men även på det som göteborgare kallar "Sveriges baksida" pågår ett imponerande nybygge av en gammal fartygstyp. På Skeppsholmen i Stockholm byggs en brigg, en sådan båt som för 150 år sedan hade ungefär lika stor betydelse för handeln som lastbilen har i dag. Men nu har det inte funnits någon på 50 år.

En i Stockholm ovanligt kall vinterdag ­ 10 minusgrader och snålblåst ­ besöker Sjöbefäl Stockholmsbriggens (båtens arbetsnamn) varv, som ligger 12 minuters bussresa från Stockholms central. Här vid Nybroviken är vinden extra bitande, men två av de fyra professionella skeppstimmermännen och en frivillig jobbar för fullt.

"Männen" för resten, den ena av dem heter Åsa Egerquist och den andre Robert Jonsson. Även detta nådens år 2004 finns det alltså unga kvinnor och män som är proffs på att bygga träbåtar. Allt görs inte av järn och plast.

Praktiklärd byggmästare
Även två smeder är engagerade i arbetet. Det leds av skeppsbyggmästare Korhan Koman, som fått sin behörighet genom modersmjölken. Han växte upp på skonaren Hulda, byggd 1905.

­ Fast jag har gått gymnasiets tekniska linje också, säger han, som ett påpekande i förbifarten att en viss teoretisk utbildning kan vara bra att ha också.

Bygget har alltså flera likheter med bygget av Götheborg, även om Stockholmsbriggen inte syftar till att vara en kopia av ett specifikt fartyg från äldre dagar. Däremot har hon en förebild, Gladan som gick i trafik som transport- och utbildningsfartyg 1857­1923 och för vilken Sjöhistoriska museet har både ritning och foton. (Ej att förväxla med det existerande utbildningsfartyget Gladan, som byggdes 1947.)

Ett spant eller en aktiepost
En annan likhet med ostindiefararen är problemen med finansieringen. Man har bildat aktiebolaget Stockholmsbriggen AB, som för tre år sedan gjorde en nyemission. I samband med det tillsatte man en vd på halvtid, Christina Festin, med 20 års erfarenhet som projektledare i mässbranschen.

­ En aktie kostar 1 500 kr, men flera intressenter har köpt ett av spanten i båten för 35 000, berättar hon.

Ett bygge av ett sådant här slag är både ett tekniskt och ett estetiskt vågspel. För att uppfylla kraven på såväl robusthet som skönhet har träslagen valts med omsorg. Spant, bordläggning och garnering görs i massiv ek från fyra olika länder. Däcket görs av sibirisk lärk ­ ett ovanligt vackert och nästan kvistfritt träslag ­ och masterna av svensk furu.

Förhoppningen ligger just nu är att kunna sjösätta båten under 2005. Sedan ska hon användas till både utbildning och uthyrning. Klassningen blir i första hand för Österjötrafik.

­ Men nog finns det en dröm att en dag kunna segla till Amerika också, säger Korhan Koman.

Benkt Lundgren

 

PENSIONSFRÅGOR

Uttaxering till pensioner

SBF och Sjöfartens Arbetsgivareförbund har varit oense om finansieringen av förtida pensioner (ITP-Sjö), vilket också behandlades på förbundsstyrelsemötet och omnämndes i Sjöbefälsnytt december 2003. Denna tvist är löst. SBF accepterar den extra uttaxering av medlemsrederierna som ägde rum i februari och augusti 2003 och att en ytterligare uttaxering om 3 procent av rederiets årliga pensionsunderlag sker i februari 2004. Uttaxeringen på 25 procent från enskilda rederier sker endast för de befäl, som fått beslut om tidigarepension under 2003. Någon ytterligare sådan uttaxering kommer inte att ske för de befäl som nu ansöker om tidigarepension. Parterna ska snarast överlägga om en långsiktig lösning av problemet med pensionsfinansiering.

 

SÄKERTHETSFRÅGOR


"IMO måste få ökad makt"

International Maritime Organization (IMO) måste få skarpare vapen att driva igenom regler för bättre sjöfart. Bland annat detta framhöll avgående generalsekreteraren William O'Neil, när han talade till styrelsen för det brittiska befälsfacket Numast i december i fjol. Det handlar alltså mer om att se till att regelverket tillämpas än om att skapa nya regler.

­ Vi kan inte fortsätta att ha en bransch, som pressen skriver om bara när något galet händer, påpekade han.

­ Den gamla känslan av stolthet, lojalitet och säkerhet som kom av att jobba i ett speciellt rederi verkar borta, konstaterade O'Neil vidare. Redarna har förstört relationerna inom branschen, vilket måste uppmärksammas.

Bland de problem som är särskilt viktiga att uppmärksamma i dag, ansåg O'Neil vara minskade besättningar, trötthet och isolering ombord. Ändrade anställningsmönster skapar också ett ökat ansvar för internationella organisationer att kontrollera ombordanställdas utbildning och kvalifikationer.