Den svenska modellen och EU-rätten - en omöjlig kombination? Stig Gustafsson fortsätter här sin kritiska genomgång av EG-domstolens utslag i fjol och konsekvenserna för svensk arbetsrätt. Nu ska Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth utreda detta delikata problem, en uppgift som Stig Gustafsson liknar vid problemet med cirkelns kvadratur. Efterdyningarna av det s k Vaxholms-målet rullar alltjämt in mot den svenska arbetsrätten. I dagarna har regeringen med anledning av EG-domstolens dom tillsatt en utredare - Claes Stråth, generaldirektör för Medlingsinstitutet - som ska utreda konsekvenserna av domen för avtal och lagar på den svenska arbetsmarknaden. Fel kräva förhandlingar EG-domstolen fann ju att de stridsåtgärder som vidtogs i Vaxholm inte var förenliga med EG-rätten. Även Lex Britannia - som ju har särskild betydelse för möjligheten att blockera bekvämlighetsflaggade fartyg - ogiltigförklarades av domstolen. Den fria rörligheten av tjänster enligt artikel 49 i EG-fördraget tar över strejkrätten. Anställningsvillkor som ska tillämpas på arbeten i ett annat land regleras av utstationeringsdirektivet som har införlivats i svensk lagstiftning genom utstationeringslagen. Kravet när det gäller den lön som ska betalas är att reglerna ska vara förutsebara och transparenta. Att - som i Vaxholmsfallet - kräva förhandlingar med arbetsgivaren för att komma fram till en lönenivå accepteras inte av domstolen utan direktivet, som det uttolkats av domstolen, kräver lagstadgad minimilön - något som vi inte har. EUs mäktigaste organ När Sverige skulle bli medlem i EU var frågan om den svenska arbetsmarknadsmodellen den för den fackliga rörelsen viktigaste komponenten. Vi fick då garantier - bland annat av den dåvarande EG-kommissionären för arbetsmarknadsfrågor - att den svenska modellen med kollektivavtalsreglering av frågor som på kontinenten oftast är lagreglerade skulle gälla. Även Danmark fick samma garantier. Nu vet vi hur mycket sådana garantier är värda. Som jag ofta framhållit är EG-domstolen EUs mäktigaste organ. Något som har visat sig i bland annat Vaxholmdomen, där domstolen t o m körde över Europaparlamentet i tolkningen av tjänstedirektivet (se Sjöbefäl nr 2/2008). Sverige utgick alltså från att minimikrav fastställda i kollektivavtal skulle vara tillräckligt. Någon lagstadgad minimilön infördes exempelvis därför inte. Det är mot denna bakgrund man ska se den nu tillsatta utredningen. I direktiven till utredningen framhålls att utgångspunkten ska vara att den svenska arbetsmarknadsmodellen i så stor utsträckning som möjligt ska kunna tillämpas i förhållande till arbetstagare som utstationerats till Sverige från ett annat land. Målet ska vara att slå vakt om den grundläggande principen på den svenska arbetsmarknaden, nämligen att huvudansvaret för reglering av löne- och anställningsvillkor ligger på arbetsmarknadens parter. I direktivet framhålls vidare: ”Samtidigt måste EG-rätten fullt ut respekteras, främst EG-fördragets regler om fri rörlighet för tjänster och förbud mot diskriminering på grund av nationalitet samt utstationeringsdirektivet, så som dessa regler har preciserats av EG-domstolen.” Man har en känsla av att lösningen av detta problem närmar sig en svårighetsgrad liknande den om cirkelns kvadratur. Vad är diskriminering? Utredaren ska lämna förslag till om Lex Britannia bör ändras, avskaffas eller ersättas av annan reglering med anledning av EG-domstolens avgörande. Utgångspunkten ska vara att undvika den ”diskrimineringssituation” (läs: inskränkningar i den fria rörligheten) som domstolen påtalat och att Sveriges åtaganden enligt utstationeringsdirektivet uppfylls. Rätten att med hjälp av stridsåtgärder upprätthålla villkoren på den svenska arbetsmarknaden bör samtidigt ”så långt möjligt bibehållas” (min spärr), framhålls vidare i direktiven till utredaren. En särskild fråga som tas upp i direktiven är om nuvarande regler kan och bör tillämpas ”i situationer som faller utanför de åligganden som följer av Sveriges EU-medlemskap”. Ett exempel på detta skulle kunna vara en stridsåtgärd som vidtas i Sverige mot ett fartyg som är registrerat i ett land utanför EES-området i syfte att få till stånd ett ITF-avtal. En annan fråga som utredaren ska ta ställning till är om några ändringar ska göras i utstationeringslagen till följd av Vaxholmsdomen. Utredaren ska särskilt undersöka om det är möjligt att i lagen hänvisa till villkor i kollektivavtal. Sverige har nyckelroll I direktiven understryks till sist att utredarens arbete ska ske i nära diskussion och samarbete med arbetsmarknadens parter - som också redan fått representation i form av experter till utredaren. Utredningen ska vara klar senast den 15 december 2008. Lika viktigt som ändringar i den svenska lagstiftningen är dock att den svenska regeringen på olika sätt driver frågan om förstärkningar av EG-direktiven. Annars kan de problem som skapats av Vaxholmsdomen leda till en negativ attityd och försök att stoppa det nya fördraget med minskat förtroende för EU. Sverige har för närvarande en nyckelroll i EU som ordförandeland 2009 och ingående i den s k trojka, som leder ministerrådet tillsammans med Frankrike och Tjeckien. Den svenska regeringen har därför just nu större möjligheter än på länge att påverka utvecklingen i Europa och kan stödja Europafackets krav på införande av ett socialt protokoll i EU, där det ska fastställas att grundläggande rättigheter har företräde framför ekonomiska intressen. Det sociala protokollet är nödvändigt för att åtgärda den obalans som uppstått mellan fri rörlighet och grundläggande rättigheter efter EG-domstolens dom. Stig Gustafsson